Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lÀgger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest pÄ i sin undervisning för att eleverna ska tillÀgna sig det svenska sprÄket pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger pÄ fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgÄr frÄn en individualiserad undervisning i arbetet med andrasprÄkseleverna. De anvÀnder mycket bilder och kroppssprÄk för att förtydliga och göra undervisningen sÄ konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar pÄ sprÄkutvecklingen och lÀs- och skrivinlÀrningen hos eleverna och i arbetet med detta anvÀnder de sig av flera olika metoder för att ta hÀnsyn till elevernas förutsÀttningar och behov..

Denna uppsats syfte var att undersöka lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa Àr kopplade till lÀrarens Älder eller kön. För att uppnÄ syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar upp. Den första frÄgestÀllningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lÀrare och den andra handlade om Àldre och yngre lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frÄgestÀllningar anvÀndes bÄde enkÀter och intervjuer. Tjugofyra enkÀter distribuerades och fem intervjuer genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i norra norrbotten.

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra hur undervisningen i moderna sprÄk kan se ut pÄ en Montessoriskola. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vad jag som sprÄklÀrare har att lÀra av de pedagoger som undervisar i moderna sprÄk pÄ en Montessoriskola. Arbetet innehÄller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda pÄ en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas nÄgon speciell didaktik för undervisningen i moderna sprÄk i Montessoriskolan, men att den lÀromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för sprÄkinlÀrningen..

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser lÀxor kan ha i skolan utifrÄn en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som stÄr i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring vÄra tre frÄgeomrÄden; lÀxor och undervisningen, lÀxor kopplad till kunskap och lÀxornas funktion. VÄr bakgrund och vÄrt resultat visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring lÀxan och att det bland annat Àr svÄrt att ge en definition av lÀxan. Detta Àr problematiskt bÄde för pedagogerna och för forskarna i vÄr undersökning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken instÀllning elever har till NO och teknik. I undersökningen anvÀndes enkÀter som Àr utformade som intervjublad, med öppna svarsfrÄgor, vilket gör att det Àr elevernas tankar som framkommer i svaren. Det Àr 320 elever frÄn fyra olika skolor i Ärskurserna 4-6, som Àr med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jÀmföras. Av resultaten framgÄr att de flesta eleverna har en positiv instÀllning till NO och teknik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om elevers medievanor och attityd till lÀsning har förÀndrats de senaste Ären och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen tar ocksÄ upp hur IT och digitala lÀrresurser anvÀnds i undervisningen och vad det innebÀr för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förÀndras i framtiden och möjliga följder av en sÄdan förÀndring. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Har elevernas medievanor förÀndrats och vad innebÀr i sÄ fall dessa förÀndringar för lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse?? AnvÀnds digital teknik och digitala lÀrresurser i undervisningen och vad innebÀr det i sÄ fall för elevernas attityd till lÀsning och skolarbete?? Vad innebÀr dessa förÀndringar för svenskundervisningen i framtiden?.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mÄngkulturell och mÄngsprÄkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par mÄnader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen frÄn sociolingvistisk synpunkt och slutligen ocksÄ ur en andrasprÄklig synvinkel.Syftet Àr att belysa de konsekvenser det mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella samhÀllet har för skolans praktik och dÄ specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen Àr att undervisningen pÄverkas av de mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella sÀrdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp ocksÄ tÀnkas kunna fungera i en traditionell modersmÄlssvensk undervisning.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lÀrarna pÄ omvÄrdnadsprogrammet upplever att de anvÀnder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var ocksÄ att se om lÀrarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika skolor i SkÄne. Jag hade tre frÄgestÀllningar ? Hur upplever lÀrarna att de tar till vara den mÄngkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lÀrarna att de anvÀnder nÄgon medveten metodik för interkulturellt lÀrande? ? Hur vÀl Àr lÀrarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det rÄder konsensus mellan lÀrarna i frÄgan om elevernas kulturella bakgrund behövs och anvÀnds i undervisningen. Den kulturella bakgrunden vÀrdesÀtts högt av lÀrarna och de upplever ocksÄ alla att de lÄter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.