Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra matematiklÀrare har pÄverkats av lÀroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession pÄverkats av detta byte samt deras attityder till lÀroplaner rent allmÀnt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklÀrare pÄ tvÄ olika skolor har pÄverkats. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av skillnader i lÀro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, frÀmst Göran Lindes lÀroplansteori. VÄrt resultat visar att lÀroplanen till viss del inverkar pÄ lÀrarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lÀrarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehÄlla.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlÀrning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat sprÄk och inlÀrning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid sprÄkinlÀrning, sÄsom motivation, Älder och hÀrkomst. Dessa tvÄ huvudÀmnen, rörelse och sprÄk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, dÀr dessa bildar en kombination för andrasprÄksinlÀrning. Jag har funnit en metod för andrasprÄksinlÀrning som utgÄr frÄn rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt i lÀrares respektive skollednings syn pÄ implementering av digital teknik i undervisningen pÄ en mindre F?6-skola. Genom enkÀter till samtliga lÀrare pÄ skolan samt intervjuer med fyra lÀrare och rektor pÄ skolan undersöktes hur de ser pÄ syftet med implementeringen och hur de anvÀnder den utrustning de har tillgÄng till. De tillfrÄgades Àven om hur de ser pÄ resultatet och vad de kan ange som framgÄngsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att anvÀnda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Studien behandlar hur nÄgra sÄngpedagoger frÄn olika stadier ser pÄ relationen mellan lÀrare och elev i den enskilda sÄngundervisningen. Syftet var att undersöka hur sÄngpedagoger pÄ olika stadier upplevde lÀrare-elev relationen och hur denna kunde pÄverka undervisningen. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt intervjuer med sex sÄngpedagoger frÄn tre olika stadier: kommunala musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgÄngen belyses lÀrarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lÀrare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lÀrare och elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Detta examensarbete handlar om tvÄ olika sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i Är 3-5. Jag har jÀmfört en lÀrare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, Àmnesövergripande undervisning med en annan lÀrare som anvÀnder skönlitteraturen inom ramen för svenskÀmnet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssÀtt samt om eleverna tycker att de lÀr sig nÄgot utifrÄn att lÀsa skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ fram materialet till min uppsats har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare samt fyra elever i respektive klass. Jag har Àven genomfört observationer i bÄda klasser.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att fÄ in datorer i skolmiljön. Genom Ären har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lÀrarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nÀtverk. Den nuvarande lÀroplanen, Lpo 94 lÀgger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. Vidare gÄr att lÀsa i lÀroplanen att varje elev ocksÄ skall kunna anvÀnda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lÀrande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori Àr att kunskap inte kan tillhandahÄllas av lÀraren utan att kunskap mÄste konstrueras av den som lÀr.Under elevens egen lÀrandeprocess Àr det viktigt att eleven har en lÀrare som handleder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Anledningarna till att elever ska lÀsa naturvetenskap Àr mÄnga: allmÀnbildning, kulturarv, demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för naturvetenskap ofta minskar med Ären. Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever talar om naturvetenskap vid olika Äldrar. Varför tror de att de ska lÀsa naturvetenskap? Hur uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina fritidsintressen? För att studera detta har fyra elever i sexan och lika mÄnga i nian intervjuats och fÄtt svara pÄ frÄgor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uttryckssÀtt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som utgÄngspunkt har dels en lÀromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. LÀromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt sufismen presenteras i lÀroböcker som anvÀnds i grundskolans senare Är samt i gymnasiet. Fallstudien bygger pÄ bÄde deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. LÀromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i lÀroböckerna. Den bild som ges av sufismen Àr en historisk sufism dÀr det religiösa utövandet inte beskrivs.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.