AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslÀrarens tal om islam. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka diskurser förekommer i lÀrares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lÀrarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med lÀroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frÄgestÀllning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lÀrarna vill och försöker nyansera bilden jÀmfört med den bild som förmedlas i lÀroböckerna. LÀrarna anvÀnder sig ocksÄ av vÀsterlÀndska jÀmförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer bÄde i lÀroböckerna och bland eleverna menar lÀrarna.

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper?s theoretical part is the Swedish subject?s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching.

Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Denna studie undersöker lĂ€rares attityder, förestĂ€llningar och undervisning om livsfrĂ„gor inom Ă€mnet religionskunskap. HuvudfrĂ„gorna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring sin undervisning, vilket material som anvĂ€nds och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter Ă€ven vad barns livsfrĂ„gor Ă€r utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. Åtta mellanstadielĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrĂ„geundervisningen till stor del flyter ihop med vĂ€rdegrundsundervisningen, bĂ„de begreppsmĂ€ssigt och i den praktiska undervisningen.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser pÄ webbaserade instrumentallektioner. ForskningsfrÄgorna Àr riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser nÄgra större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstÄr i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Studiens syfte var att undersöka vilket ÀmnesinnehÄll lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa anvÀnde sig av för att uppnÄ det riktlinjer LÀroplan, Àmnesplan och gymnasiegemensamma Àmnen 2011 (2011) samt LÀroplan för de frivilliga skolformerna (1994) krÀver att skolans utbildning och Àmnets undervisning ska uppnÄ. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och Àgde rum vid sex olika tillfÀllen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom Àmnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och nÄgra lÀrare kunde vid olika tillfÀllen ange en aktivitets syfte.

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan frÀmja motivationen till lÀrande hos elever i inlÀrningssvÄrigheter. Studien Àr uppbyggd pÄ nio intervjuer varav fem Àr med elever och fyra Àr med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrÄn deras erfarenheter av inlÀrningssvÄrigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrÄn deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrÄn deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lÀrare i grundskolans tidigare Är har om elevers lÀrstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nÄ fram till alla elevers lÀrstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats och jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lÀrare i Är 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade pÄ lÀrarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nÄ fram till elevernas olika sÀtt att lÀra pÄ. LÀrarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska fÄ arbeta pÄ olika sÀtt eftersom alla elever tycker att olika saker Àr roliga.

Syftet med det hÀr arbetet var att belysa lÀrares resonemang angÄende alternativa lÀromedel. Att förstÄ vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa lÀromedel de anvÀnder och varför. I denna kvalitativa studie anvÀndes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa lÀromedel finns hos respondenterna, men att anvÀndningen skiljer sig Ät. Det visar ocksÄ att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa lÀromedel Àr givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lÀrandemÄl pÄverkar valet av lÀromedel.