Det pedagogiska intresset för ?lÀrstilar? har under senaste Ären ökat och barns individualitet i skriftsprÄkstillÀgnandet uttrycks Àven i andra sammanhang. Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera hur man kan se pÄ och arbeta med barns olika sÀtt att lÀra i lÀs- och skrivundervisningen. Vidare Àr studien inriktad mot att belysa studieomrÄdet ur en vidare kontext dÄ den empiriska undersökningen genomförts bÄde i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. UtifrÄn en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lÀrarnas möjligheter och förutsÀttningar att beakta barns olika sÀtt att lÀra sig skriftsprÄket.

I skolans styrdokument stÄr att skolan ska gestalta och förmedla jÀmstÀlldhet, attundervisningen ska ha ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rÀttigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att vÄga bryta könsnormer samt att det Àr förbjudet att elever diskrimineras pÄgrund av kön i skolan. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan Àr jÀmstÀlld. Studiens resultat tyder pÄ attkillar upplever att skolan Àr jÀmstÀlld i större utstrÀckning Àn tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna Àn tjejerna upplever att lÀrare talar likadant till killar och tjejer,att lÀrare tillÄter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att fÄ höga betyg, att jÀmstÀlldhet ingÄr i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och krÀnkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutstrÀckning Àn tjejerna svarat ja pÄ frÄgan om de anser att skolan Àr jÀmstÀlld.SÄledes upplever tjejerna i mindre utstrÀckning att skolan Àr jÀmstÀlld.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Syftet med följande undersökning Àr att fÄ ökad insikt om hur lÀrare i Svenska för invandrare(sfi) gör nÀr de anvÀnder sÄng i sprÄkinlÀrningen, vilka sÄnger de vÀljer, vilka övningar detillÀmpar pÄ dem samt hur de anser att arbetssÀttet mottagits hos eleverna. Det Àr en kvalitativstudie och sju lÀrare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgÄngspunkt i ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande.Informanternas svar ger en lÄng lista pÄ anvÀndbara sÄnger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De vÀljer sÄnger med texter pÄ elevernas nivÄ som samtidigtövar nÄgot av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Uppsatsen fokuserar pÄ lÀroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskÀmnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmÄga att anvÀnda skönlitteratur [?] som kÀlla till sjÀlvinsikt.? FrÄgor den vill besvara Àr hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsÀttningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrÄn lÀroplanen Gy11. I uppsatsen finns ocksÄ ett resonemang om mÀtkultur och bedömning.UtifrÄn bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lÀra via litteratur och genom att arbeta med texter som slÄr an och utmanar elever. Resultatet stÀlls emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utstrÀckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

LÀsundervisning, dess syfte och innehÄll har förÀndrats genom historien. Det har Àven skolan, dess form och innehÄll gjort. Idag Àr det viktigt att anpassa lÀsundervisningen till alla elever utifrÄn deras förutsÀttningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vÄr studie Àr att fördjupa vÄra kunskaper om hur lÀsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi pÄ olika faktorer som krÀvs för att eleverna ska anamma lÀsningen samtidigt som vi redogör för tvÄ vanliga lÀsundervisningsmetoder som kan anvÀndas i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall vilka laborativa material som anvÀnds i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergÄng. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förstÄelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda pÄ detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade pÄ att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest anvÀnda laborativa materialet hos de intervjuade lÀrarna var pengar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om sitt uppdrag att frÀmja elevers metakognitiva förmÄga och hur de beskriver att de arbetar för att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva.I undersökningen anvÀndes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelÀrare. DÄ samtalen var genomförda transkriberades och sammanstÀlldes de. Resultatet visar att lÀrarna beskriver uppdraget som svÄrt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. NÄgra av lÀrarna Àr vÀl medvetna om vad begreppet metakognition innebÀr medan andra har en vag uppfattning om vad det Àr. I resultatet framtrÀder tvÄ sÀtt att se pÄ elevers utvecklande av metakognitiva förmÄgor.

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga hur lÀrare tÀnker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet nÀr det gÀller elevers lust att lÀra sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lÀrare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lÀra och hur dessa lÀrare ser pÄ att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle fÄ. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lÀrare i grundskolans tidigare Är. Svaren frÄn intervjuer analyserades med tillgÀnglig forskning i Àmnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestÄ av varierande undervisningsformer för att pÄ bÀsta sÀtt vÀcka lust att lÀra hos eleverna. LÀrarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna fÄr kunskap om att det finns olika sÀtt att lÀra pÄ. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att varierande undervisningsformer bör innehÄlla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lÀra. Resultatet visar Àven att eleverna inte Àr delaktiga i planeringen av undervisningen, nÄgot som av lÀrarna förklaras med att eleverna Àr för unga för ansvaret det följer och att eleverna Ànnu inte har kÀnnedom om olika sÀtt att lÀra ut.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.