Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Undersökningen som genomförts grundar sig pÄ sex lÀrares beskrivning av hur de anvÀnder, och hur de skulle vilja anvÀnda, skönlitteraturen i undervisningen. LÀrarna arbetar i de tidigare Ären (1-3 samt mellanÄren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanstÀllts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lÀrare anvÀnder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utstrÀckning. De lÀrare som arbetade med Àldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssÀtt, i form av bokloggar och bokrecensioner, nÀr det kom till anvÀndandet av skönlitteratur.

Att ekonomiundervisning Ă€r vanligt förekommande under kursen SamhĂ€llskunskap A Ă€r ett faktum, men hur skriver lĂ€roböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den trĂ„kig, svĂ„r och komplicerad, eller intressant och rolig? Det Ă€r undersökningens syfte att undersöka dessa frĂ„gor. Hypotesen som presenteras Ă€r att eleverna uppfattar undervisningen som trĂ„kig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara Ă€r teoretisk.Studiens resultat bygger pĂ„ dels en analys av hur lĂ€roböcker presenterar ekonomiĂ€mnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu lĂ€ser eller nyligen har lĂ€st SamhĂ€llskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen Ă€r att lĂ€roböckerna i mĂ„ngt och mycket liknar varandra i vad de vĂ€ljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt nĂ€r det kommer till ekologisk hĂ„llbarhet och historisk bakgrund. NĂ€r det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiĂ€mnet Ă€r de flesta positivt instĂ€llda till det, och tycker det Ă€r intressant. De intervjuade eleverna hade ocksĂ„ haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tÀnkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen pÄ mÄngkulturella storstadsskolor. Studien lÀgger fokus pÄ barn som har ett annat förstasprÄk Àn svenska. Undersökningsmetoderna Àr av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen Àgde rum pÄ tre olika mÄngkulturella storstadsskolor dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga. Undersökningsgruppen bestÄr av olika lÀrare pÄ dessa skolor.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur skolan förhÄller sig till politiska partier som kan tÀnkas utmana den vÀrdegrund som skolan vilar pÄ. Just nu Àr det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tÀnkas sÀtta vÀrdegrunden pÄ prov; dÀrför undersöks i den hÀr studien lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhÀllskunskapslÀrare och tvÄ rektorer, uppdelade pÄ tvÄ jÀmnstora gymnasieskolor i SkÄne. SkÄne Àr ett lÀn dÀr Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, sÄvÀl i riksdagsvalet som i skolvalet, och Àr dÀrför lÀmplig som undersökningsregion. Min studie visar att det pÄ skolorna inte finns nÄgot gemensamt förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det Àr upp till varje lÀrare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. FörhÄllningssÀttet varierar mellan de fyra lÀrarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot vÀrdegrunden, vilket i sin tur leder till att sÀttet pÄ vilket lÀrarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig Ät dem emellan.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildÀmnets undervisning. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dagens skolor anvÀnder sig av lera som material i undervisningen i Àmnet bild, samt att fÄ en djupare förstÄelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare Ärskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att anvÀnda kvalitativa enkÀter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lÀrare och lÀrarstuderande ser pÄ anvÀndandet av keramik i bildÀmnet. Jag presenterar ocksÄ fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. UtifrÄn detta skapas en lÀrarhandledning och ett lÀromedel som tar upp de olika teknikerna och sÀtt att handskas med keramiken i undervisningen.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Under vÄr verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte anvÀndes i sÀrskilt stor utstrÀckning i undervisningen. DÀrför valde vi att göra en lÀromedelsgranskning i tre matematikböcker för Ärskurs Ätta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var pÄ Àmnet eller pÄ mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som Àr möjliga att anvÀnda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas lÀsbarhet genom att anvÀnda en metod som heter BLIX.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till grammatikundervisning. Metoderna som anvÀndes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkÀtundersökning. Resultatet visar att lÀrarna tycker att sprÄkriktighet Àr viktigare Àn grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbÀttra sprÄket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lÀra sig den. LÀrarnas Äsikter skiljer sig Ät gÀllande elevernas bristande kunskaper inom grammatik nÀr de kommer frÄn högstadiet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet pÄverkar valet av lÀsinlÀrningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lÀrarna och nyutbildade? Vi ville Àven undersöka vilka övriga komponenter det Àr som pÄverkar undervisningen i lÀsinlÀrning.Metoden för vÄr undersökning har varit kvalitativa intervjuer. VÄr mÄlgrupp var lÀrare som arbetat mindre Àn 5 Är och lÀrare som arbetat mer Àn 30 Är.Resultatet pekar pÄ att de erfarna lÀrarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i lÀsundervisningen. För de mindre erfarna Àr skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn nÀr man vÀljer metod.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

Syftet med studien Àr att undersöka genus inverkan pÄ undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Fokus har legat pÄ att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielÀrare fÄ insikt i hur de tÀnker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstÄr i relation till detta. Teorin som denna studie vilar pÄ Àr dels en genusteori och dels en jÀmstÀlldhetsteori. Resultatet i studien visar att lÀrarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, dÄ de uppfattade killar som mer dominanta i Àmnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansÄg dock inte att Àmnesplanen eller undervisningens utformning gynnade nÄgot av könen i större bemÀrkelse utan att det snarare har att göra med klassamansÀttningar och individernas personligheter.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.