Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vÄrt samhÀlle och lÀrarens förhÄllningssÀtt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att anvÀnda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlÀrningsstilar och tillsammans skapa en större förstÄelse av den vÀrld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet bÄde av pedagogiska skÀl och för att det Àr en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lÀrare i Är sex kan anvÀnda digitala media i undervisningen. FrÄgestÀllningar:? Hur anvÀnder en lÀrare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lÀrare kring sin anvÀndning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie dÀr vi har undersökt en lÀrares anvÀndning av digitala media i sin undervisning.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.

Med den hÀr uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgÄngspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte Àr att med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lÀrare i allmÀnhet och biologilÀrare i synnerhet.Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som jag genom intervjuer med tvÄ representanter för utomhusdidaktik och tvÄ representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus pÄ de didaktiska frÄgorna. Ett undantag Àr var-frÄgan som Àr av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar Àven att utomhusdidaktik berör mÄnga fler Àmnen Àn biologiÀmnet.En viktig slutsats Àr att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan bÄda hjÀlpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förstÄelse hos eleverna..

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syftet med studien Àr att beskriva hur undervisningen för nyanlÀnda elever i gymnasieÄldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gÀllande modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, samt hur lÀrare och programansvariga pÄ skolan upplever att undervisningssituationen pÄverkar dessa elevers studieresultat, bÄde i svenska och i övriga Àmnen pÄ grundskolenivÄ. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Hur beskriver en lÀrare och en programansvarig organisationen av undervisningen pÄ Introduktionsprogrammet SprÄkintroduktion? Hur uppfattar en lÀrare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleÀmnen pÄverkas av modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning? TvÄ kvalitativa informantintervjuer Àr genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning pÄ modersmÄl och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, men inte aktivt driver frÄgan modersmÄlsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning pÄ modersmÄl och den Àmnesinriktade sprÄkundervisningen Ànnu inte har gett nÄgra mÀtbara resultat, eftersom det i strukturerad form Àr ett relativt nytt inslag i undervisningen. LÀrare och programansvariga förvÀntar sig dock att det pÄ lÀngre sikt kommer ge goda resultat..

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Skolan Àr en arbetsplats dÀr lÀrare ska lÀra elever för framtiden med olika hjÀlpmedel. I studien lyfts lÀrares uppfattningar till datoranvÀndning som ett hjÀlpmedel till lÀs- och skrivinlÀrning i skolan. Tolkningen Àr att datoranvÀndningen speglar samhÀllsutvecklingen och avsikten Àr att ta reda pÄ om datorer anvÀnds i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus lÀggs pÄ att fÄ kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lÀrare i Ärskurs 1-3 gÀllande datoranvÀndning som hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer, vilka Àr genomförda pÄ fyra olika skolor.

SammanfattningDen hÀr studien behandlar frÄgor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av tre pedagogers intervjusvar, tvÄ av dem Àr gjorda med hjÀlp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer pÄ grund av att det verkade vara det lÀmpligaste sÀttet att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Undersökningen Àr utförd i tvÄ kommuner dÀr ett mindre antal personer blivit intervjuade.