Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

Detta arbetes syfte var att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen, hur och om skönlitteratur kan bidra till ett lÀrande och utveckling hos barn och unga. Genom att lÀsa tidigare forskning i Àmnet har vi skapat oss en bild av skönlitteraturens möjligheter efter vilket vi genomfört vÄr studie. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare verksamma inom Bodens kommun. Resultatet av dessa intervjuer visar att lÀrare till viss mÄn har en ensidig syn pÄ skönlitteratur dÄ vi upplevt att skönlitteratur har en stor roll i skolan, men att fÄ lÀrare har kunskaper om hur och varför man vidare kan öka barn och ungas kunskaper genom just skönlitteratur..

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om hur det Àr att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnÄ syftet stÀlldes en övergripande frÄga: Hur uppfattar lÀrare och elever Google Sites som verktyg för lÀrande? Och tvÄ underfrÄgor: Hur och i vilket syfte anvÀnds Google Sites? Vad tros anvÀndningen ge eleverna, enligt lÀrare och elever? För att fÄ svar pÄ frÄgorna utfördes kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrÄn frÄgestÀllningen. BÄde lÀrare och elever i min undersökning Àr positiva till anvÀndningen av Google Sites i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Syftet Àr att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes i Ätta klasser, bÄde pÄ studie- och yrkesförberedande program och pÄ tvÄ olika skolor dÀr eleverna lÀser idrott och hÀlsa 1. Syftet var att utifrÄn ett motivationsperspektiv fÄ klarhet i vilka faktorer som pÄverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hÀlsa 1 och om det fanns nÄgra likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville Àven belysa vad eleverna skulle vilja förÀndra i undervisningen i idrott och hÀlsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att bÄde inre och yttre motivationsfaktorer pÄverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Genom en elevenkÀtsundersökning i Ärskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lÀrare, har vi försökt att ta reda pÄ vilket ÀmnesinnehÄll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillÀmpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka Äsikter de har kring denna. Vi har Àven undersökt hur eleverna i Ärskurs fyra och fem önskar att fÄ arbeta med detta ÀmnesinnehÄll samt fÄtt en inblick i vilken kunskap eleverna frÄn Ärskurs fem har frÄn delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare tÀnker kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans Är 3-6. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet av studien visar att lÀrarna anser att de prioriterar lÀsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför sÄ mÄnga positiva effekter för elevernas sprÄkliga och personliga utveckling. LÀrarna önskar dock att de skulle hinna med att anvÀnda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.