SammanfattningBakgrundRåoljor utgör den råvarumässiga grunden för cirka 40 % av den kommersiella energi- marknaden i världen. Därför oljemarknaden har en betydande ekonomisk och politisk roll i världen och betraktas priset på råolja idag som en viktig faktor för utveckling av världsekonomin.På senare tid har alla oroligheter i Mellanöstern, bland annat kriget i Irak och problematiken kring Irans kärnkraftverksamheter samt en ovanligt aktiv inledning på orkansäsongen i sydöstra Förenta staterna under 2005 drivit upp ett redan högt råoljepris.Enligt insatta aktörer på marknaden är flygbranschen en av de beroende branscherna till oljesektorn. Den är beroende av oljeproduktion, oljepris och oljetillgänglighet. Det påstås att oljeprishöjningen kan leda till högre kostnadsposter och följaktligen negativ inverkan på flygbolagens resultat. En ansenlig del av flygbranschens kostnader utgörs av bränslekostnader och dessa uppgår för närvarande till mellan 10 och 25% för de flesta flygbolag.

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersättningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara.

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ?säkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 är den globala uppvärmningen 2000-talets viktigaste fråga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförändringarna måste hela världens totala utsläpp av växthusgaser minskas med 80% fram till år 2050, utsläpp av vilka 53% består av koldioxid. Den främsta källan för koldioxidutsläpp utgörs av förbränning av fossila bränslen vilket gör det intressant utifrån den globala uppvärmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikälla. Under det andra världskriget skedde en näst intill total strypning av Sveriges tillgång till energi från kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet från fossila bränslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Uppsatsen problemformulering; Vad är den samlade bilden av det aktuella läget hos den ryska luftmakten avseende, materielsystem, förmåga och vilja att nyttja denna förmåga samt hur ser det doktrinära ramverket ut som ska styra dessa system och förmågor? syftar till; att knyta samman de forskningar om Ryssland som genomförts avseende å ena sidan materiel, förmåga och vilja med å andra sidan den konceptuella utvecklingen för luftmakten, dvs. teori- och doktrinutvecklingen och därigenom ge en samlad bild av den moderna ryska luftmakten och hur de har uppträtt, vilka lärdomar de har dragit fram till år 2012 samt hur de planerar att utveckla denna de kommande åren.Den ryska luftmakten har sedan början av 2000-talet utvecklats från att endast ha varit ett understödjande verktyg för markarenan till att mer vara en modern fristående del som kan leverera högteknologisk last över en stor yta. Erfarenheterna från kriget i Georgien 2008 är enligt analysen den största faktorn som gjorde utvecklingen och reformeringen till ett måste.Uppsatsen har med induktiv textanalys analyserat nuvarande och kommande förmåga hos den ryska luftmakten och resultatet har påvisat en möjlig utveckling till ett självständigt Flygvapen med förmåga att genomföra allt det som ett jämförbart Flygvapen i väst har förmåga att göra.Uppsatsen har även gjort en ansats att undersöka förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin samt luftmaktsteori i syfte att utröna bedömt uppträdande. Efter att ha studerat ett antal internationella luftmaktsteoretiker samt ryska dokument rörande luftmakten har analysen inte kunnat finna någon vare sig någon officiell rysk luftmaktsdoktrin eller luftmaktsteori men däremot finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande från första Gulfkriget och framåt.Om reformeringen innefattar även utvecklande av en specifik luftmaktsdoktrin och specifika luftmaktsteorier kommer Ryssland även ha en konceptuell förmåga som gör att de kan dra nytta av denna kvalitativa och kvantitativ kapacitet vilket de enligt analysen inte kan idag till 100%.Slutligen har uppsatsen också undersökt den ryska viljan att utveckla och använda den ryska luftmakten och slutsatserna av detta är att viljan är stark uttryckt i ord och i handling men mycket beroende av det finansiella läget..

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier. Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en truppbefästning.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.