Sökresultat:
372 Uppsatser om Skćnska kriget - Sida 24 av 25
DET KOLONIALA ARVET : Kolonialism,Postkolonialism, Nykolonialism i Hundra Ă r av Ensamhet
Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.
Flygplan och kaffekoppar : En undersökning av kulturarv, autenticitet och turism pÄ Flygvapenmuseum
Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.
BevisvÀrderingsmetoder i brottmÄl.
Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.
FN-mandatets nödvÀndighet för den svenska regeringen : paradigmskifte eller en rationell och logisk utveckling?
Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.
MilitÀr krishantering - En analys av den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitikens pÄverkan pÄ FN-systemet
VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.
Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
Det kollektiva minnet av mordet pÄ John F Kennedy : Hur mÀnniskor minns, individuellt och i grupp, med hjÀlp av bilder, hÀndelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten
Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.
Ămsesidigt förtroende vid Dublinöverföringar av asylsökande frĂ„n Syrien. En analys med utgĂ„ngspunkt i Flyktingkonventionen, Europakonventionen, EU-rĂ€tt och svensk rĂ€tt.
Kriget i Syrien har lett till att mer Àn 9 miljoner mÀnniskor tvingats fly frÄn sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i nÄgon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande frÄn Syrien Ätminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och dÀrmed beviljas permanent uppehÄllstillstÄnd, Àven i brist pÄ grunder att beviljas flyktingstatus. En sÄdan praxis förekommer inte i nÄgon annan medlemsstat.
Det klandervÀrda kriget : En studie av Anders Nordencrantz tankar om krig
Undersökningens syfte Àr att synliggöra lÀrares uppfattning och erfarenheter av nyanlÀnda elever i den svenska skolan, bÄde ur ett lÀrandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar Àven till att se vilka möjligheter respektive hinder lÀraren upplever i mötet med dessa elever samt hur lÀraren bemöter de svÄrigheter som kan uppstÄ. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehÄllsanalysmodell.Resultatet visade pÄ att i en mÄngkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera vÀrdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förstÄelsen och toleransen för andra mÀnniskor. NyanlÀnda elever upplevs Àven som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vÄrdnadshavare skiljer sig inte Ät jÀmförelsevis svenskfödda elevers förÀldrar. Det största hindret i verksamheten Àr onekligen bristande sprÄkkunskaper vilket resulterar i ouppnÄdda mÄl, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orÀttvisa betyg.
Ledningsfilosofi i luftvÀrnet : Uppdragstaktik - FrÄn decentralisering till centralisering
Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.
Med invasionen i sikte : en beskrivning och analys av flygvapnets luftoperativa doktrin 1958-1966
Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrÄn ett doktrinbegrepp. NÄgon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna fÄr rekonstrueras utifrÄn en metod dÀr ett antal faktorer beskrivs.Exempel pÄ dessa Àr högre sÀkerhetspolitiska och militÀrstrategiska nivÄer, lÀgre taktiska nivÄer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanlÀggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. KÀllmaterialet bestÄr i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrÄn samma Är, vilket inte har studerats tidigare utifrÄn ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den Àven diskuteras utifrÄn olika perspektiv vars vÀrde för ökadförstÄelse prövas.De konkreta frÄgestÀllningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mÄn kan denna doktrinutveckling förstÄs utifrÄn rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsÀtt?UtifrÄn det överordnade sÀkerhetspolitiska stÀllningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den sÄ kallade svenska linjen.
Irak i medierna 2004 : En studie om vad som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i svenska och danska pressen
I dagens samhÀlle gÄr det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sÀnder till oss. Vem eller vad det Àr som har makten att bestÀmma vad som kommer i medierna har Àven delvis makt över oss. Det Àr viktigt att vi Àr medvetna om vem eller vad det Àr som besitter den hÀr makten. Det Àr pÄ det sÀttet vi kan bestÀmma hur vi ska nÀrma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt till vÄr omvÀrld.I den hÀr studien tittar jag nÀrmare pÄ vad det Àr som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i medierna. Jag analyserar de tvÄ ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det Àr som pÄverkar hur dessa tvÄ tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvÄret av 2004.
Olof Palmes internationalism : Idéanalys om Olof Palmes internationella ideologi
Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans frÀmsta politiska idéer och principer: demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, folkrÀtten, fred och sÀkerhet samt jÀmlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkÀnda politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhÀngare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i tvÄ internationella frÄgor och företeelser. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter har analyserats utifrÄn diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrÀtten utifrÄn avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och sÀkerhet utifrÄn kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jÀmlikhet utifrÄn solidaritet med utvecklingslÀnder och jÀmlikhet i industrilÀnderna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frÄgestÀllningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frÄgor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frÄgor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags vÀrldsordningen föresprÄkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och vÀrldspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.
Skyddsrum och kÀrnvapen : En diskursanalys av 1950- och 1960-talets försvars- och civilförsvarsdebatt i svensk press
Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold warSweden during the Cold War set into motion one of the world?slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population.
Laver - orten som försvann
Vid slutet av 1920-talet hittade tvĂ„ blockletare frĂ„n Boliden ett stort kopparkisblock pĂ„ Nattberget som ligger 46 km vĂ€ster om Ălvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparĂ„dern men provbrytningar visade att malmen var nĂ„got för lĂ„ghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle pĂ„börjas. Med tillgĂ„ng till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid RönnskĂ€rsverken. Bredvid gruvan vĂ€xte ett mönstersamhĂ€lle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som lĂ„g alldeles i nĂ€rheten.