Sök:

Sökresultat:

14616 Uppsatser om Sjuksköterskors kunskap - Sida 47 av 975

Distriktssköterskors rapportering vid misstÀnkt lÀkemedelsbiverkning : - En kvalitativ intervjustudie

SAMMANFATTNINGBakgrund: LÀkemedelsbiverkningar utgör ett stort problem för den enskilde som drabbas och för samhÀllet. Distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt har ett ansvar att rapportera misstÀnkta lÀkemedelsbiverkningar och spontanrapportering Àr grunden för lÀkemedelssÀkerhet. Studier visar att det finns en hög grad av underrapportering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors kunskap och förstÄelse om lÀkemedelsbiverkningar samt deras handlingsberedskap för, och syn pÄ att rapportera dessa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats anvÀndes, sju distriktssköterskor i JÀmtlands lÀn deltog.

HÀlsa - en möjlighet trots kÀrlaccess och hemodialys

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys fÄr en förÀndrad livssituation. KÀrlaccess Àr en förutsÀttning för behandling och Àr personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge stöd och stÀrka personens förmÄga att uppleva hÀlsa trots sjukdom. Möjlighet att nÄ delaktighet och ökad egenvÄrd Àr olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrÄn patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kÀrlaccess kan pÄverka hÀlsan hos personer i hemodialys.

 Attityder och kunskaper hos Sjuksköterskor till personer med alkoholproblem. -en litteraturstudie

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Sakskada, sÀrskilt angÄende stillestÄndsersÀttning i trafikskadefall

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Den flerfaldige planeraren : en studie i hur planerarens roll kan diversifieras med utgÄngspunkt i allmÀnhetens deltagande i planeringsprocessen

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser. FrĂ„gan Ă€r hur kommunen kan fĂ„ ta del av denna kunskap.

Familjer i samhÀllsvÄrd : en fallstudie av ett HVB-hem

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Ungas Sexualitet - Kan sjuksköterskan bidra till ökad sexualitet?

Bakgrund: Över hela vĂ€rlden finns brister i ungdomars sexuella hĂ€lsa. Det Ă€r inte helt ovanligt med könssjukdomar och oönskade graviditeter. Tidigare forskning visar att det hĂ€r problemet har funnits lĂ€nge men att inte mycket har gjorts för att Ă€ndra pĂ„ det. Syfte: Syftet med den hĂ€r litteraturöversikten Ă€r att belysa hinder och möjligheter gĂ€llande sexualundervisning och rĂ„dgivning utifrĂ„n sjuksköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Metod: En litteraturöversikt med sökning efter material i databaserna Cinahl och Scopus.

Social trÀning och Àmnesresurs : SO-lÀrares samtal om grupparbeten och elevers kunskapsutveckling.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera en grupp SO-lÀrares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har tvÄ fokusgruppintervjuer, med totalt sju lÀrare, analyserats. Samtliga lÀrare undervisar i SamhÀllsorienterade Àmnen i grundskolans senare Äldrar. UtifrÄn lÀrarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet tvÄ huvudsakliga kategorier dÀr grupparbete beskrivs som social fostran respektive Àmnesresurs. De tvÄ kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sÀtt att tala om gruppindelning och lÀraransvar.

Hur överförs kunskap mellan samarbetande företag?

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Dagligt liv för personer med schizofreni - En litteraturstudie i omvÄrdnad

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom dÀr personen har förÀndrade verklighetsuppfattningar sÄsom vanförestÀllningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svÄrigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera pÄ att förstÄ hÀndelser i personens dagliga liv fÄr sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstÄtt. SÄdan kunskap kan hjÀlpa sjuksköterskan att utforma omvÄrdnadsÄtgÀrder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och dÀrmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvÄrdnadsbehov.Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

FrÄn tragisk overklighet till fattbar verklighet : En jÀmförande kvalitativ studie av krisstöd utifrÄn kristeorier och krisgrupper i risksamhÀllet

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete pÄ, samt att jÀmföra vad kristeorier och krisgrupper sÀger att en mÀnniska i kris behöver. Vi utgÄr frÄn forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstÄnd, det vill sÀga kristeorier, med det faktiska tillstÄndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhÀllet. För att uppnÄ syftet anvÀnds en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fÀltsekreterare, skolkuratorer samt diakoner frÄn tre olika kommuner.

Kunskap: Den konkurrenskraftiga resursen : Hur fÄr man anstÀllda att tillÀmpa sina kunskapermot företagets strategiska mÄl?

De senaste Ären har tekniken gÄtt fort fram och det Àr svÄrt att konkurrera i teknologi och maskiner, pÄ grund av att tekniken numera Àr mer lÀttillgÀnglig. Det Àr dÀrför viktigt för företagen att satsa pÄ rÀtt kompetens pÄ rÀtt plats. Vid utbildning av personal, sÄ att rÀtt avdelning fÄr rÀtt kompetens, kan man anvÀnda sig av strategisk human resource management. De anstÀllda fÄr dÄ kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krÀvs.Syftet med denna rapport Àr att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara pÄ. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan anvÀnda sig av, sÄ att de anstÀllda förstÄr företagets mÄl och anvÀnder sin kunskap för att nÄ dem.

Om att lÀra pÄ riktigt - En retrospektiv undersökning om projektet LÀra pÄ riktigt och om KME som metod

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.

Visa mig vÀgen : Kommunikation, reflektion och processer som metod i arbetet pÄ förskolan

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande. : En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande.En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->