Vi vill i studien skildra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet vid en överlĂ„telse för att fĂ„ en förstĂ„else för vad processen innebĂ€r för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra sĂ€ljarens perspektiv pĂ„ vĂ€rden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlĂ„telseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgĂ„ngspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. ÖverlĂ„telsen skedde parallellt med studiens gĂ„ng och dĂ€rför har studien Ă€ven haft en interaktiv forskning.Hur överlĂ„telseprocessen blir beror pĂ„ företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt mĂ„len som finns för överlĂ„telsen och dess finansieringsbehov Ă€r andra pĂ„verkande faktorer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka fyra lÀrares erfarenheter av bedömningsfrÄgor, kopplade till betygssÀttning, i det nuvarande kunskaps- och mÄlrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgÄngspunkten om likvÀrdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och kategorierna; vikten av att kartlÀgga behov inför förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, att frÀmja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvÀgagÄngssÀtt vid förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, omgivningens betydelse för anvÀndandet av kognitiva hjÀlpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjÀlpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt vid kartlÀggning av behov och förskrivning av hjÀlpmedel.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Bakgrund: Att vara pÄ sjukhus innebÀr för de flesta förÀldrar och barn att vistas i en ny och okÀnd miljö. Det Àr viktigt att vÄrdpersonalen kan stödja förÀldrar och barn pÄ ett bra sÀtt. Idag organiseras sjukvÄrden sÄ att familjemedlemmar inte separeras mer Àn nödvÀndigt. Flertalet av de ingrepp som görs pÄ barn Àr av mindre omfattning och görs dÀrför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland Àven för diagnostiska undersökningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka analysverktyg med fokus pÄ LUS (LÀsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med anvÀndandet. Vi vill Àven ta reda pÄ vilken hÀnsyn man som pedagog tar i anvÀndandet av analysverktyget, med tanke pÄ elevers modersmÄl, tidigare erfarenheter och förstÄelse av skriftsprÄket. Genom att anvÀnda oss av relevant litteratur och enkÀter med öppna frÄgor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemomrÄdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan dÀrför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestÄende av vilken betydelse lÀsning har i samhÀllet, vad styrdokumenten sÀger samt beskrivning av analysverktyg.

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för mÄnga mÀnniskor. Andningen kan bli sÄ pÄverkad att mÀnniskor inte fÄr luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker Àr rökstopp av betydande vikt, eftersom bÄda sjukdomarna förvÀrras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder rÄd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men mÄnga mÀnniskor vÀljer att sluta röka pÄ egen hand. SvÄrigheter med att sluta röka Àr att mÄnga mÀnniskor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen.

Conversing about books at A-level - a qualitative study on six teachers experience from conversing about books.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

HjÀrtinfarkt Àr en vanlig sjukdom i vÀstvÀrlden. Eftersom patienterna ofta upplever Ängest och oro i samband med hjÀrtinfarkt Àr bemötande, kÀnslomÀssigt stöd och patientinformation av stor vikt vid omvÄrdnaden. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter under och efter vÄrdtiden vid hjÀrtinfarkt. Studien Àr en litteraturstudie. De nio artiklar som anvÀndes i resultatet analyserades med hjÀlp av en modifiering av Burnards fyra analysmetods steg.

Patienter som Àr bÀrare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i mÄnga fall ensamhet, bristande information, lÀngre vÀntetider och dÄlig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivÄ har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vÄrden samt erfarenhet av att vÄrda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick frÄn semistrukturerade frÄgor genomfördes pÄ tvÄ kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 Är gamla med 3-15 Ärs erfarenhet inom yrket.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.