Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos Àr allmÀnfarliga och smittspÄrningspliktiga sjukdomar som i olik utstrÀckning Àr förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillÀmpas inom vÄrden specifika ÄtgÀrder vilka kan innebÀra minskad mÀnsklig kontakt mellan patient och vÄrdare. VÄrdrelationen utgör ett fundament i vÄrdandet. En icke-vÄrdande relation kan pÄ olika sÀtt pÄverka patientens psykologiska hÀlsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbÀrande patienters erfarenheter av vÄrdande.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Inom vÄrden Àr det inte ovanligt att det uppstÄr konflikter i personalgruppen, som kan ha stor pÄverkan pÄ bÄde den psykosociala arbetsmiljön och för den omvÄrdnad och det bemötande patienter och nÀrstÄende fÄr. Chefer i vÄrden upplever att konflikter och konflikthantering Àr svÄrt. Tidigare studier visar att chefer inom vÄrden i hög utstrÀckning undviker att gÄ in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter pÄ ett sÀtt som endast ger en kortvarig lösning. DÄ konflikter kan ha pÄverkan pÄ patientens omvÄrdnad Àr det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstÄr. Syftet med studien var att undersöka vÄrdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Efterbördsskedet Àr förlossningens sista och mest riskfyllda stadie pÄ grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handlÀggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och dÀrmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlÀgga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med Ätta barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrden.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsÀttningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvÄrden i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvÄrdnad till patienter inom palliativ vÄrd. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader betrÀffande erfarenheter och förutsÀttningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvÄrd (MOH) och vÄrdcentralernas hemsjukvÄrd (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvÀrsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkÀt. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehÄllsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsÀttningar att utföra existentiell omvÄrdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vÄrdgivaren var med sin existentiella omvÄrdnad kundepÄvisas. DÀremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvÄrdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Varje Är riskerar patienter att drabbas av komplikationer sÄsom skada och sjukdom pÄ grund av brister inom hÀlso- och sjukvÄrden. Forskning visar att antalet sjuksköterskor per patient pÄverkar vÄrdkvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den samlade kunskapen kring sjuksköterskors erfarenheter av hur omvÄrdnaden pÄverkas av antalet patienter per sjuksköterska inom slutenvÄrden. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt med en systematisk beskrivning av det studerade problemomrÄdet. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att vÄrdkvaliteten Àr sÀmre om antalet patienter per sjuksköterska Àr högre.

Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

This study concerns how organizations manage various problematic areaswhen implementeing Business Intelligence and experiences from BusinessIntelligence project failures on management level. In order to highlightthese questions, we have carried out interviews with four organizationswhich have great experience in working with Business Intelligence on adaily basis.The result of the study shows that all organizations deal with difficultiesregarding cost-benefit issues and justification concerning BusinessIntelligence investments. The result also showed that the organizationsfaced difficulties with integration concerning time and cost. Documentingand securing support systems presented different attitudes between theorganizations, primary in the question about sub complements to BusinessIntelligence and in the way that they were documented. In the discourse oflegal issues and privacy the majority of the organizations chose not to storepersonal information relative to legal security demands.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i mötet med klienter inom rÀttspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rÀttspsykiatri. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn tvÄ huvudfrÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Introduktion: LÄngvariga smÀrt- och spÀnningsproblem Àr idag ett utbrett samhÀllsproblem och tillstÄndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smÀrta kan befÀstas i kropp och identitet. En lÄngvarig smÀrtproblematik kan leda till fysisk och mental ohÀlsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt pÄ sikt Àven medföra ökade sjukvÄrdskostnader i samhÀllet. Personer med lÄngvarig smÀrta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskÀnnedom, BK, som behandling för sitt smÀrttillstÄnd. BK har i studier visat potential bÄde pÄ individ- och samhÀllelignivÄ.