Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjÀnsten talar om vÄld i nÀra relationer samt hur de reflekterar kring att frÄga klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer. De tre frÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstÄr socialarbetare vÄld i nÀra relationer? 2. I vilka situationer frÄgar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer? 3.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingÄr samtal om livsstilsförÀndringar gÀllande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebÀra att Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fÄtt FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra mÀn med diabetes typ 2 som hade fÄtt FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.

Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmÀnhet och förhÄllande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren pÄ dessa frÄgor har jag funnit i de artiklar, insÀndare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna HujÄdÄ och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte Àr att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrÄn assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

VÄldet i samhÀllet har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Inom sjukvÄrd i allmÀnhet och ambulanssjukvÄrd i synnerhet Àr personal sÀrskilt utsatt för hot och vÄld. Syftet med denna studie var att utreda ambulanspersonalens erfarenheter av hot och vÄld. Studien baserades pÄ dessa frÄgestÀllningar som lÄg till grund för datainsamlingsinstrumentet: Hur ofta förekommer hot och vÄld och förekommer skillnader mellan olika kön och yrkeskategorier, hur pÄverkar hot och vÄld ambulanspersonalens arbetssituation och vilka förebyggande och stödjande ÄtgÀrder önskar personalen. En kvantitativ metod anvÀndes i form av en enkÀtstudie som skickades ut till tre ambulansstationer i Norrbottens lÀn.

Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala Äldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde Är 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent berÀknades bo i sÀrskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer pÄ vÄrdhem. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ en innehÄllsanalys frÄn innehÄllet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhĂ€lsan har en viktig del i arbetet för att fĂ„ ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att fĂ„ en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hĂ€lsosamtalet och detta samtal Ă€r ofta grunden till hĂ€lsoarbetet nĂ€r de har identifierat övervikt hos eleven.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.

Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Att ha en anhörig som Àr i livets slutskede kan innebÀra ett deltagande av den nÀrstÄende och Àr mÄnga gÄnger en lÄng process. NÀrstÄende kan uppleva lidande vilket kan vara svÄrt att bemöta för sjuksköterskan. Alla nÀrstÄende hanterar sina kÀnslor pÄ olika sÀtt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje mÀnniskas förÀndrade livsvÀrld. Enligt Socialstyrelsen behöver nÀrstÄende sÀrskilt stöd som Àr utformat efter deras behov. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa nÀrstÄendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr dÀr pÄ grund av allvarlig sjukdom eller skada. MÄnga av dessa patienter drabbas av intensivvÄrdsrelaterat delirium som rÀknas som en vanlig komplikation av att vÄrdas pÄ IVA. Varför patienterna i sÄ hög grad utvecklar delirium Àr inte tillrÀckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att fÄ ett ökat lidande, förlÀngd vÄrdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vÄrda patienter med intensivvÄrdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod anvÀndes för att besvara syftet.

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.