Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt inflytande på skolan, men också att de vill ha mer inflytande. Främst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om forumspel kan användas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt är i enlighet med det mål som finns beskrivet i Lpo94: ?Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter?.  Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen består av en homogen integrerad årskurs 1-2 klass. Resultatet från undersökningen visar att forumspel är ett användbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter.

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört. Sjukdomen kräver daglig kontroll av blodsockernivån samt tillförsel av insulin. För personen som lever med diabetes blir den dagliga utmaningen att hålla en jämn blodsockernivå för att undvika komplikationer. Andra delar av egenvården, såsom kostrestriktioner och daglig motion, måste också skötas för att motverka senkomplikationer längre fram i livet. Idag ökar diabetes typ 1, främst bland barn och ungdomar i de nordiska länderna.

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås?2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

Palliativ vård är en benämning på vård som ges till patienter i livets slut då botande behandling inte längre är möjlig. Palliativ vård ska integreras i all vård i livets slut, oberoende av hur vården organiseras. Målet för vården är bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift är att stödja och hjälpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, något som ställer stora krav på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter inom vård och omsorg.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.