Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av främjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anställda som personalledare inom Samhall, med minst ett års arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av åtta personalledare, anställda på Samhall i två kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller Luleå tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter.

Benskörhet är en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstå vid obetydlig påfrestning på skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhålla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smärta, Begränsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hållning.

Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i drogfrihet.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.

Denna studie presenterar en tillbakablick på kvinnliga prästers historia från 1958 fram till idag, med tyngdpunkt på attityder och motsättningar som funnits och finns bland såväl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanställning av bibelcitat som kvinnoprästmotståndare har använt och använder som argument mot kvinnliga präster samt en fallstudie av tre kvinnliga präster med olika erfarenheter och upplevelser som berättar om de attityder och eventuella motsättningar de stött på under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprästmotstånd och jämställdhet. För att uppnå mitt syfte har jag använt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga präster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstånd, som enligt dem själva dock begränsas till ett fåtal incidenter som skett i subtil form. Prästerna uppger även att de överlag är nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor är låg..

Bakgrund: År 1994 fick distriktssköterskor förskrivningsrätt för läkemedel ur ett specifikt läkemedelssortiment. Det har framkommit att förskrivningsrätten för läkemedel använts olika bland distriktssköterskorna. I Sverige är inte mycket forskning gjord kring distriktssköterskans förskrivningsrätt Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att nyttja sin förskrivningsrätt för läkemedel i arbetet på vårdcentral. Metod: I studien deltog tre distriktssköterskor från två vårdcentraler. Författarna har valt att använda en kvalitativ design med induktiv ansats.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys.

Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i Sverige. Artros är en icke inflammatorisk sjukdom. En del av behandlingen för reumatiker idag består av patientundervisning i grupp. Genom patientundervisning ökar patientens kunskaper och bättre förutsättning till egenvård ges. Syftet med studien var att beskriva kursdeltagares erfarenheter av patientundervisning för reumatiker fem år efter avslutad kurs.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård.