I syfte att undersöka förÀndring efter en utbrÀnningsprocess genomfördes halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer. Undersökningens huvudfrÄga var; Vad upplever dessa personer har förÀndrats som en följd av deras utbrÀndhet?Vi har anvÀnt kvalitativ metod och genom vÄra intervjuer har vi försökt illustrera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Studien har en hypotesgenererande ansats.Resultatet visade mÄnga exempel pÄ förÀndring och fem övergripande teman utkristalliserades. Det första övergripande temat handlar om nya insikter om sig sjÀlv.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Att drabbas av ryggmÀrgsskada innebÀr en stor förÀndring av livet ofta med bestÄende funktionsnedsÀttning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmÀrgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förÀndrade kroppen som en begrÀnsning i vardagen, brist pÄ information och respekt frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal, rÀdsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som kÀlla till ÄterhÀmtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmÀrgsskada begrÀnsades i vardagen. De blev beroende av andra och bristen pÄ information var ett stort problem för kvinnorna.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: NÀrstÄendes nÀrvaro har betydelse för omvÄrdnadskvaliteten och dÀrför Àr samarbetet mellan dem och vÄrdpersonalen betydelsefullt. NÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden behöver beskrivas dÄ insikt i nÀrstÄendes livsvÀrld Àr avgörande nÀr vÄrden ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgÄende frÄn Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av NÀrstÄendes erfarenheter av mottagen omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av pÄfrestningar, NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdtagarens omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av kommunikation med vÄrdpersonal, NÀrstÄendes erfarenheter av information frÄn vÄrdpersonal och NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonal.

Ett av patientens frÀmsta behov under sjukhusvistelse Àr att fÄ information angÄende sin hÀlsa och pÄgÄende vÄrd. Informationsutbytet under en sjukhusvistelse sker till största del under en rond. Studier visar att patienter upplever bristande bemötande och information vid olika kontakter som patienten har med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter, upplevelser och förvÀntningar av rond. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats, datainsamling skedde med semi- strukturerade intervjuer och data analyserades med tematisk innehÄllsanalys.

Bakgrund: Varje kvart drabbas nÄgon av en hjÀrtinfarkt och varje timme dör nÄgon i Sverige. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stark kÀnslomÀssig upplevelse. Oro och nedstÀmdhet Àr en vanlig reaktion som kan hÄlla i sig lÄngt efter hjÀrtinfarkten. Det finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vÄrda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvÄrden. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor frÄn kirurgiska vÄrdavdelningar pÄ tvÄ olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras utifrÄn fyra kategorier och Ätta subkategorier.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Denna studie belyser hur barn i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus utifrÄn illustrationerna i tvÄ utvalda barnböcker. De tvÄ barnböcker som anvÀnds i studien Àr "Grodan och fÄgelsÄngen", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien Àr att undersöka hur barnen i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts Àven frÄgestÀllningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen pÄ nÀr de beskriver genus utifrÄn illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter anvÀnder barnen nÀr de samtalar om genus. Studien Àr genomförs pÄ tvÄ olika förskolor och barnen som ingÄr i studien Àr 3-5 Är.

Studien avsÄg att behandla insatsen övervakat umgÀnge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgÀngen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag Àr komplext dÄ de ofta stÀlls inför olika svÄrigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod anvÀndes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att fÄ djupgÄende beskrivningar kring detta fenomen.

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vÄrdpersonal i den allmÀnna sjukvÄrden.Resultatet bygger pÄ Ätta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrÄn tre till tjugotre Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att hiv-bÀrare har lÄgt förtroende för hur sekretessen handhas i allmÀnna vÄrden. De upplever svÄrigheter i form av lÄnga vÀntetider och nekad vÄrd och behandling. Personer med hiv menar att vÄrdpersonal blir rÀdda, avstÄndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berÀttat om sin hiv-diagnos.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.