Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Syftet med studien var att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredssta?llelse. 114 deltagare besvarade ett fra?geformula?r inneha?llande 51 pa?sta?enden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredssta?llelse.

Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus pÄ skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vÄr utbildning pÄ Institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel pÄ ledarskap frÄn verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssÀtt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel frÄn verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjÀlp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Ledarskap finns pÄ flera platser i samhÀllet och kan se ut pÄ olika sÀtt. Det Àr nÄgot som alla kÀnner till eller har kommit i kontakt med pÄ ett eller annat sÀtt. Likt ord som lycka eller kÀrlek Àr ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hÀvdar att ledarskap Àr en medfödd förmÄga medan andra menar att det Àr en förmÄga som kan trÀnas upp. Ledarskapets speciella karaktÀr med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det hÀr arbetet.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bÀr arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket pÄverkar den fysiska och psykosociala hÀlsan hos medarbetarna. HÀlsofrÀmjande ledarskap Àr ett outforskat omrÄde dÀr fÄ studier har gjorts vilket gör att det Àr svÄrt att förstÄ begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer pÄ ett företag inom finanssektorn beskriver hÀlsofrÀmjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med Ätta chefer pÄ ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syftet med examensarbetet var att undersöka ledarskapet före, under och efter en större rÀddningsinsats. I arbetet söks följande frÄgestÀllningar besvaras: Vilka aspekter av styrkeledarnas vardagliga ledarskap har störst betydelse för deras ledarskap under och efter en rÀddningsinsats och hur kommer detta till uttryck? Hur upplever brandmÀnnen ledarskapet före, under och efter en rÀddningsinsats och vad vÀrdesÀtter de hos styrkeledarna? och Hur upplever insatsledarna och styrkeledarna den rÄdande ledarskapsstrukturen och hur pÄverkar den deras ledarskap gentemot brandmÀnnen? För att besvara frÄgestÀllningarna har totalt 24 intervjuer genomförts, dÀr informanterna utgjordes av inre befÀl, insatsledare, styrkeledare samt brandmÀn. Resultaten visade, att tillit inom styrkan var av central betydelse för styrkeledarnas ledarskap. BrandmÀnnen var generellt sett nöjda med sin styrkeledare.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ledarskapsutbildningens mÄl att gÄ frÄn chefskap till ledarskap har uppfyllts. För att kunna utröna detta vÀljer vi att skildra hur avdelningschefer och medarbetare tolkar och uppfattar de bÄda begreppen samt med hjÀlp utav arbetsmiljön se hur denna eventuella förÀndring yttrar sig. Uppsatsen Àr en kvalitativ jÀmförande studie med abduktiv ansats..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare ser pÄ ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie dÀr det presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet bestÄr av. Litteraturstudien behandlar Àven olika ledarstilar, vad nyexaminerade lÀrare kan ha svÄrt med samt hur en duktig lÀrare skall vara. DÀrefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lÀrare. I den efterföljande diskussionen har frÄgestÀllningarna nedan utgjort grund för jÀmförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.

De allt plattare organisationerna i dagens samhÀlle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgÄng för ett par decennier sedan inte lÀngre fungerar. De stÀndiga och snabba förÀndringarna i samhÀllet har gjort det nödvÀndigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat ocksÄ mÄste inkludera ett förÀndringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgÄngspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingÄr i organisationen. En enkÀtundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlÀgga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och Àven hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. FrÄgestÀllningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna Àr önskvÀrda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nÀmnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.