Sök:

Sökresultat:

1069 Uppsatser om Självbärande konstruktioner - Sida 49 av 72

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Textila ytor och volymer

Bakgrund:Det som nÄgra av mina senaste projekt bottnar i Àr min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strÀvar efter att skapa en spÀnning eller en rörelse i materialet men det Àr ocksÄ mitt sÀtt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar Àr att en yta kan innehÄlla egenskaper eller kvalitéer som stÄr i opposition till varandra. Det gÀller bÄde den kÀnslomÀssiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. MÄnga gÄnger förestÀller jag mig att relieferna i textilen Àr som en blindtext som man skulle kunna lÀsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Arns makt : Representationer av makt, positivt kapital och livsmÄl i berÀttelserna om tempelriddaren Arn

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berÀttelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmÄl som gestaltas. Uppsatsen baseras pÄ den teoretiska tanken att populÀrkultur innehÄller representationer med budskap, vÀrderingar, normer och förestÀllningar gÀllande vÄr verklighet och dÀrigenom pÄverkar vÄr uppfattning om vÀrlden, vÄr plats i samhÀllet, vÄr identitet och vÄr uppfattning om vad som Àr vÀrdefullt, viktigt och sant..

Nobberskor och samlagsmaximerare. Om konstruktioner av sexualitet i tidningen FRIDA 1983 och 2008.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta pÄ hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som Àr avsedd för unga tjejer. Jag vill ocksÄ anlÀgga ett tidsperspektiv för att se om det skett nÄgon förÀndring över tid och hur den i sÄ fall ser ut. Empirin utgörs av texter frÄn tidningen FRIDA frÄn 1983 och 2008. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Besparingsmöjligheter vid högtalarkonstruktion genom kompensering med digital signalbehandling

I dagens högteknologiska samhÀlle kryllar hemmen av datorer i olika former. Fler och fler anvÀnder en smartphone dagligen och inser kanske inte vilken datorkraft som finns inuti det de hÄller i handen. I detta arbete presenteras tillÀmpning av signalbehandlingsteknik (DSP) som har potentialen att pÄ ett effektivt sÀtt sÀnka kostnaden för tillverkning av högtalare genom att kombinera dessa med ett filter som kontinuerligt kompenserar för högtalarens tillkortakommanden och skavanker i ljudÄtergivning med hjÀlp av en dator.I detta arbete vÀljs komponenter och konstruktioner för högtalare inte bara efter prestanda. En avvÀgning görs mellan Ä ena sidan vad som gör högtalaren sÄ billig som möjligt att bygga, och Ä andra sidan vilka av konstruktionens prestanda som Àr möjliga att optimera i efterhand med DSP. DÀrefter anvÀnds digital signalbehandling för att kompensera de brister som finns och pÄ sÄ sÀtt Äterskapa den ljudkvalitet som förvÀntas av högtalaren.I denna rapport beskrivs arbetet med en prototyp som Àr framtagen enkom för anvÀndning tillsammans med DSP.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus pĂ„ verkets bild av romerna och tillĂ€mpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgĂ„ngspunkt bestĂ„r i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utlĂ€ggning om stereotypering och motstĂ„ndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gĂ€llande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillĂ€mpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jĂ€mte tidigare forskning i Ă€mnet.Analysen avtĂ€cker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden Ă€r komplex. Å ena sidan stĂ€rker miniserien, genom innehĂ„llet och ljudspĂ„ret, flera ?zigenarstereotyper? och översĂ€tter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

De inhemska Andra : Representationer av samer i fyra svenska dagstidningar Är 1970 och 2010

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten Ă€r diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, NorrlĂ€ndska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgĂ„ngspunkt var att etniska skillnader Ă€r socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehĂ„llsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frĂ„gor. UtifrĂ„n detta material valdes tre texter frĂ„n varje Ă„r ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer pĂ„ satsnivĂ„.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna frĂ„n bĂ„de 1970 och 2010 genom att samer Ă€r underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men Ă€ven i form av att samer Ă€r tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de nĂ€rstuderade texterna. Samer framtrĂ€der dĂ€rtill frĂ€mst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

Structural Insulated Panels SIPS : utredning av lastupptagande förmÄga samt brandklassning

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

"Till syvende och sist fÄr man stÀlla sig frÄgan vilken typ av samhÀlle vill vi ha?" : En kvalitativ studie av hur samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare

Personer som kommer till Sverige frÄn andra EU-lÀnder för att försörja sig genom tiggeri Àr ett fenomen som har ökat i omfattning pÄ kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket vÀcker frÄgor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rÀttigheter som Àr likstÀllda med svenska barn. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika samhÀllsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnÀmnden för barn och unga samt med aktörer frÄn frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgÄngspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrÀttsperspektivet.

UtvÀrdering av val av hÄllfastetsklass

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hĂ„llfasthetsklasser som pĂ„verkar vilka egenskaper betongen har vad gĂ€ller hĂ„llfastheten, högre klass ger högre hĂ„llfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen spela in pĂ„ hur stor armeringsmĂ€ngd som fordras. I hur stor grad armeringsmĂ€ngden pĂ„verkas beror pĂ„ vilken typ av element det gĂ€ller samt vilka typer av laster det pĂ„verkas av, men generellt gĂ€ller att en högre hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen genererar en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd. Tryckta konstruktioner, exempelvis vĂ€ggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mĂ„l att ta fram ett dokument som pĂ„visar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att anvĂ€nda en högre hĂ„llfasthetsklass med en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd som pĂ„följd, samt redovisa priset för respektive tvĂ€rsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats Ă€r ett 15 vĂ„ningars bostadshus uppfört i Östersund.

?Du var ganska full den kvÀllen, va?? En kvalitativ studie av vÄldtÀktsmyters pÄverkan pÄ tjejer som varit utsatta för vÄldtÀkt

I denna kvalitativa studie har vi undersökt förestÀllningar och fördomar kopplade till vÄldtÀkt. Syftet var att synliggöra vÄldtÀktsmyter som finns i samhÀllet och undersöka hur dessa kan komma att pÄverka tjejer som sjÀlva varit utsatta för vÄldtÀkt. Studiens frÄgestÀllningar Àr: ?Hur pÄverkar vÄldtÀktsmyter hur den utsatte ser pÄ sig sjÀlv och hÀndelsen efterÄt?? samt ?Hur pÄverkar vÄldtÀktsmyter det bemötande den utsatte fÄr efterÄt, bÄde frÄn professionella och frÄn nÀrstÄende/anhöriga??. För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med vÄldtÀktsutsatta tjejer.

Kanon i skolan : Attityder till kanon och didaktik i skolans vÀrld

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lÀrares attityder gÀllande litteraturkanon och lÀrares didaktiska synsÀtt och uppfattningar gÀllande litteratur. Och om dessa attityder pÄverkar undervisning och litteratururval. FrÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur motiverar lÀrare sina litteratururval till undervisning? 2.

H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Konstruktioner av den gode eleven ? ÅtgĂ€rdsprogram som social kontroll

Bakgrund: Allt fler barn anses idag ha nÄgon form av skolsvÄrigheter och vara i behov avsÀrskilt stöd. För att fÄ detta stöd upprÀttas ett ÄtgÀrdsprogram dÀr problemet preciseras,elevens behov beskrivs, mÄlsÀttningar sÀtts och förslag pÄ ÄtgÀrder ges.Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÄtgÀrdsprogram som praktik, dvs. hur elever beskrivs iprogrammen samt att problematisera möjliga konsekvenser av detta.FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr:1. Vilka diskurser förekommer om idealeleven i de undersökta ÄtgÀrdsprogrammen?2.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->