I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.

SammanfattningEn konstruktör stöter ofta på detaljlösningar i betongkonstruktioner för vanligtåterkommande konstruktionsdelar. Trots att detaljerna ofta är likvärdiga tillutseendet så skiljer sig utformningen på detaljerna. Detta för att den gällandenormen, Eurokod 2, inte specificerar vilken lösning som är den bästa utanlämnar lösningen öppen för konstruktören att tolka. För att arbetet med dessadetaljer ska kunna utföras på ett enhetligt sätt samt för att säkerställa attutformningen sker korrekt enligt gällande norm krävs en tydligberäkningsgång med tillhörande typdetaljer för konstruktören att följa. Syftetmed denna studie har varit att ta fram armeringsutformning för olika slagstypdetaljer av platsgjutna betongkonstruktioner med tillhörandeberäkningsgångar samt hänvisningar till gällande norm.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lärande kopplat till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lärande, vilken relation skolbiblioteket har i förhållande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förväntningar pedagoger och skolbiblioteks¬ansvariga har på varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning på tre grundskolor med hjälp av forsk¬ningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bear¬betades med hjälp av transkribering och tolkning utifrån våra forskningsfrågor. Resultatet dis¬kuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns på området.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier värnar och uppskattar sin skolbiblioteks¬verksamhet. Man vill gärna använda biblioteket i undervisningen och lärandet, men har svårt att skapa former för samverkan.Det råder också osäkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lä¬rande i biblioteket.

Stockholms spårvägar växer i allt snabbare fart, och det är allt fler kommuner som är intresserade av den typen av transportmedel. Något som idag är en brist inom spårvägsindustrin i Stockholm är kunskap och erfarenhet om spårvägsämnet. Drift och underhåll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan Tvärbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspår i mångmiljonbelopp.Då det förekommer olika förutsättningar som måste tas hänsyn till i form av buller, mån om plats och geoteknik finns det många konstruktioner att välja mellan när en spårväg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlätta val av spårvägsinvesteringar i framtiden.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.