Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.

I dagens samhÀlles rika informationsflöde fÀrgas barns intressen och kunskaper av det massiva populÀrkulturella utbud som rÄder, dÀr de möter karaktÀrer i en mÀngd resurser sÄ som tv-spel, filmer, leksaker och klÀder. DÄ dessa populÀrkulturella karaktÀrer Àr sÄ frekvent nÀrvarande i barns liv anvÀnds de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktÀrer och det som omger dem Àr stor och de populÀrkulturella resurserna blir pÄ grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn Àger om populÀrkulturella karaktÀrer och resurser borde i större utstrÀckning tas tillvara pÄ i vÄr förskola, dÄ dessa kunskaper ger oÀndliga möjligheter till lÀrande och meningskapande. Vi frÄgar oss dÀrför i denna studie vilken plats barns populÀrkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att anvÀnda populÀrkulturen som en resurs för lÀrande.Den teori som genomsyrar studien Àr socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lÀrande och betydelsefulla för de som innefattas i det rÄdande sammanhanget.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.

Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.

AnvÀndarinvolverade förfaringssÀtt i systemutvecklingsprocesser har funnits i nÄgra decennier, men de har inte fÄtt fullstÀndig acceptans av alla systemutvecklingsföretag pÄ marknaden. Orsakerna till detta Àr flera, till exempel bristande kunskap om begreppet eller att företags affÀrsidé inte stödjer arbetssÀttet. Det finns en hel del litteratur som föresprÄkar arbetssÀttet, men den tar frÀmst upp möjligheter och problem som anvÀndare kan stÀllas inför. Vi anser dÀrför att det finns en avsaknad av systemutvecklares uppfattningar i litteraturen, och vi vill med vÄrt kandidatarbete belysa hur systemutvecklare ser pÄ tillÀmpning av anvÀndarinvolvering inom systemutveckling. I detta arbete har vi genomfört en undersökning av kvalitativ karaktÀr dÀr systemutvecklare som ansÄg sig arbeta pÄ ett anvÀndarinvolverat sÀtt intervjuades med semistrukturerade frÄgor som framarbetades ur den insamlade litteraturen.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Whistleblowing Àr nÄgonting som i dagslÀget blir allt mer kÀnt. Edward Snowden och Wikileaks Àr det första som kommer till tanken nÀr whistleblowing nÀmns. I den ekonomiska vÀrlden förekommer Àven Enron som en whistleblowing skandal, som mÄnga kÀnner till dÄ det Àr den största företagsskandal som intrÀffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregÄende studier undersöker vad som rapporteras, men ocksÄ vilka individer som blÄser i pipan, förekommer det inte nÄgon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvÄrigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhÄllningssÀtt och engagemang Àr de faktorer som framhÄlls som mest betydande dÄ det gÀller att frÀmja en god lekutveckling och undvika leksvÄrigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvÄrigheter och anser dÀrmed att hindren oftast Äterfinns i barnets omvÀrld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan Àr specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvÄrigheter..

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Bakgrund: VÄrdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvÄrdnaden och kÀnnetecknas av professionellt engagemang frÄn sjuksköterskan. I vÄrden av en psykotisk patient var det viktigt att vÄrdrelationen var kontinuerlig och vÀletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnÄ en fördjupad förstÄelse för sjuksköterskor upplevelser av vÄrdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehÄllsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgÄngspunkt för att uppnÄ en helhetsförstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.