Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mÄn den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person nÀr inte förutsÀttningarna för ett lÄngsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet Àr möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades frÄn Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen pÄ myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen dÄ överföras frÄn de anstÀllda som slutade till dem som nyanstÀlldes?I centrum för studien stÄr ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp Àr: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lÀrande?.

Varje dag utsÀtts vi för reklam frÄn företag som försöker nÄ ut med sina budskap. Det kan vara pÄ bussen, i pauserna under favoritprogrammet pÄ TV, i tidningen eller pÄ biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet vÀxer stÀndigt (MÄrtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska dÄ företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring Àr en relativt ny marknadsföringsmetod som Àmnar nÄ sina konsumenter genom okonventionella metoder.

Idrottare som Ă€r aktiva pĂ„ elitnivĂ„ Ă€r unika ur ett nĂ€ringsfysiologiskt perspektiv pĂ„ grund avden mycket omfattande trĂ€ningen. Om en idrottare har ett för lĂ„gt energiintag i samband medhĂ„rd trĂ€ning försĂ€mras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever pĂ„ idrottsgymnasium kan rĂ€knas som elitidrottare, dĂ„ de i regelĂ€r aktiva pĂ„ en mycket hög nivĂ„. Studier visar att mĂ„nga av dessa ungdomar har för dĂ„ligkunskap om kost och dĂ€rigenom har ett alltför lĂ„gt nĂ€rings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonĂ„ringar somstuderar pĂ„ riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fĂ„tt nĂ„gon utbildning inom omrĂ„det.En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ tvĂ„ riksidrottsgymnasier i VĂ€stergötland, dĂ€r totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, dĂ€r 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades fĂ„ mer Ă€n 65 % rĂ€tt pĂ„ enkĂ€tenskunskapsfrĂ„gor.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I frÄga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats sÀrskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden mÄste vara gemensamma för de bÄda typerna av metod, om man anser att bÄda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hÀvdas att de kvalitativa metoderna Àr sammankopplade med en rad problem betrÀffande objektivitet, generaliserbarhet, rÀttfÀrdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I mÄnga fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man stÀller pÄ vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser Àr att de misslyckas med detta.

Undersökningar visar att lÀrare, till skillnad frÄn mÄnga andra professionella yrkesgrupper, sÀllan refererar till teorier nÀr de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lÀrare Àr sÀllan av teoretisk karaktÀr utan handlar ofta om praktiska förhÄllanden . En stor del av lÀrarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska hÀr förstÄs som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnÄs genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som krÀver överblick över situationen man befinner sig i. I det hÀr arbetet studerar jag relationen mellan lÀrarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lÀrarens syn pÄ elevernas progression under kemilaborationer.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.