Varje dag utsÀtts vi för reklam frÄn företag som försöker nÄ ut med sina budskap. Det kan vara pÄ bussen, i pauserna under favoritprogrammet pÄ TV, i tidningen eller pÄ biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet vÀxer stÀndigt (MÄrtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska dÄ företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring Àr en relativt ny marknadsföringsmetod som Àmnar nÄ sina konsumenter genom okonventionella metoder.

Idrottare som Ă€r aktiva pĂ„ elitnivĂ„ Ă€r unika ur ett nĂ€ringsfysiologiskt perspektiv pĂ„ grund avden mycket omfattande trĂ€ningen. Om en idrottare har ett för lĂ„gt energiintag i samband medhĂ„rd trĂ€ning försĂ€mras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever pĂ„ idrottsgymnasium kan rĂ€knas som elitidrottare, dĂ„ de i regelĂ€r aktiva pĂ„ en mycket hög nivĂ„. Studier visar att mĂ„nga av dessa ungdomar har för dĂ„ligkunskap om kost och dĂ€rigenom har ett alltför lĂ„gt nĂ€rings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonĂ„ringar somstuderar pĂ„ riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fĂ„tt nĂ„gon utbildning inom omrĂ„det.En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ tvĂ„ riksidrottsgymnasier i VĂ€stergötland, dĂ€r totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, dĂ€r 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades fĂ„ mer Ă€n 65 % rĂ€tt pĂ„ enkĂ€tenskunskapsfrĂ„gor.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Undersökningar visar att lÀrare, till skillnad frÄn mÄnga andra professionella yrkesgrupper, sÀllan refererar till teorier nÀr de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lÀrare Àr sÀllan av teoretisk karaktÀr utan handlar ofta om praktiska förhÄllanden . En stor del av lÀrarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska hÀr förstÄs som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnÄs genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som krÀver överblick över situationen man befinner sig i. I det hÀr arbetet studerar jag relationen mellan lÀrarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lÀrarens syn pÄ elevernas progression under kemilaborationer.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I frÄga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats sÀrskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden mÄste vara gemensamma för de bÄda typerna av metod, om man anser att bÄda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hÀvdas att de kvalitativa metoderna Àr sammankopplade med en rad problem betrÀffande objektivitet, generaliserbarhet, rÀttfÀrdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I mÄnga fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man stÀller pÄ vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser Àr att de misslyckas med detta.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.

I dagens samhÀlles rika informationsflöde fÀrgas barns intressen och kunskaper av det massiva populÀrkulturella utbud som rÄder, dÀr de möter karaktÀrer i en mÀngd resurser sÄ som tv-spel, filmer, leksaker och klÀder. DÄ dessa populÀrkulturella karaktÀrer Àr sÄ frekvent nÀrvarande i barns liv anvÀnds de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktÀrer och det som omger dem Àr stor och de populÀrkulturella resurserna blir pÄ grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn Àger om populÀrkulturella karaktÀrer och resurser borde i större utstrÀckning tas tillvara pÄ i vÄr förskola, dÄ dessa kunskaper ger oÀndliga möjligheter till lÀrande och meningskapande. Vi frÄgar oss dÀrför i denna studie vilken plats barns populÀrkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att anvÀnda populÀrkulturen som en resurs för lÀrande.Den teori som genomsyrar studien Àr socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lÀrande och betydelsefulla för de som innefattas i det rÄdande sammanhanget.

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt hos en grupp lÀrarstude-rande till hur Internet anvÀnds för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att instÀllningen inte Àr en odelat positiv till detta vilket gÄr att tolka pÄ olika sÀtt. Datorvanan hos de blivande lÀrarna varierar kraftigt frÄn nybörjarnivÄ till mycket van anvÀndare. KÀllkritik Àr nÄgot som tas upp av samtliga blivande lÀrare som viktigt att tÀnka pÄ, liksom etiska frÄgor. Essensen av undersökningen visar pÄ en osÀkerhet hos blivande lÀra-re inför hur innehÄllet pÄ Internet kan anvÀndas i undervisningen.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.