Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrÄn nÄgra lÀrares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att pÄ sÄ vis komma Ät den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mÄl. Som en del i det undersöktes Àven lÀrarnas attityd gÀllande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Sex lÀrare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. LÀrarna arbetar i samma kommun pÄ tre olika skolor.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rÀttigheter att praktisera i en miljö dÀr mÄnga olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementÀr och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvÄrden, vilket inneburit en bristfÀllig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. AnvÀndning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att fÄ bÀttre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och instÀllning till samarbete med traditionell skolmedicin.UtifrÄn en litteraturstudie utarbetades en enkÀt som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkÀtstudien och som syftade till att ta reda pÄ deras syn pÄ samarbete med den skolmedicinska sjukvÄrden.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvÄrdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt dÀr litteratur frÄn omrÄdena för utvÀrdering, lÀrandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera Äterkoppling av utvÀrderingsresultat. Den i sÀrklass vanligaste formen för Äterkoppling av utvÀrderingsresultat Àr genom en skriven rapport, mÄnga gÄnger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats Àr dÀrför att vÀnda bort blicken frÄn denna instrumentella syn pÄ hur ett anvÀndande kommer till stÄnd och i stÀllet lyfta fram innovativa Äterkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att lÀrande och kunskap uppstÄr i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet Àr att ta till vara pÄ det informella lÀrandet som sker inom organisationen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.