Syftet med mitt examensarbete Àr att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att anvÀnda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förstÄelse för de tvÄ olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhÀver betydelsen av förstÄelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att lÀsa utvald litteratur och artiklar, Àmnar jag fördjupa min förstÄelse för synen pÄ kunskap och tolka och analysera dagens lÀrandesituationer med den vunna förstÄelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i frÄga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen Àr att progressivismen fokuserar pÄ kunskapens funktion, det vill sÀga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvÀrde.

Vi har i vÄrt examensarbete försökt fÄnga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha nÀr de lÀr ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frÄgeguide, men vi efterstrÀvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berÀtta sÄ mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgÄngspunkt för vÄr undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfÀllen samt hur viktigt de tycker det Àr att eleverna Àr tÀtt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen sÄ att de kan observera elevens reflektiva förmÄga och deras syn pÄ patienterna.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra med kunskap om IASBs arbete för smÄ och medelstora företag för att utvÀrdera om svenska smÄföretag tas i beaktande i IASBs pÄgÄende normbildningsprocess gÀllande SME. Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vÄr utgÄngspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

I denna uppsats studeras fyra individers vÀg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet Àr att belysa vÀndpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det Àr som fungerar, fokuserades snarare Àn problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring tvÄ teman: vÀndpunkter och vÀgen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick frÄn en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av cancer förÀndras hela ens livsvÀrld. Bristande kunskap ger en kÀnsla av att inte fÄ grepp om situationen och dÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvÄrdnad med fokus pÄ helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling pÄ sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vÄrdrelation och Vikten av ett bra omhÀndertagande som gynnar patientens vÀlbefinnande och viljan att vara delaktig.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lÀrande av dans och om de estetiska Àmnena kan vara en bidragande faktor till studieframgÄng. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsomrÄde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att pÄ detta vis försöka beskriva vad eleverna fÄr för kompetens med sig dÄ de Àgnar sig Ät estetiska Àmnen, i synnerhet dans. Vi har Àven velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap Àr anvÀndbar i andra sammanhang Àn just i samband med dans. För att svara pÄ frÄgor inriktade mot dansomrÄdet har vi Àven blickat ut mot andra estetiska fÀlt.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.