Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

 Syftet med denna studie har varit att fÄ en bild av vilken kunskap nÄgra pedagoger har omkring sprÄkstörning. Jag har ocksÄ velat öka pedagogernas kunskaper i Àmnet. Totalt har jag trÀffat 58 pedagogerna pÄ deras arbetsplatser pÄ förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkÀt med bl a frÄgor om hur de uppskattade sin kunskap omkring sprÄkstörning. Efter det höll jag en informationsförelÀsning omkring sprÄkstörning.

Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.

Som njursjuk Àr patienten beroende av en kÀrlaccess, tillgÄng till blodbanan, för att kunna fÄ dialysbehandling. För att fÄ adekvat dialysbehandling behöver kÀrlaccessen fungera tillfredsstÀllande. KÀrlaccessen kan utsÀttas för mÄnga komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av sÄvÀl vÄrdpersonal som patienten sjÀlv. Patientens oro och Ängest över kÀrlaccessens funktion skapar ett lidande och dÀrmed ett behov av god vÄrd som ger patienten möjlighet att kÀnna sig trygg i vÄrdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det Àr för hemodialyspatienten att leva med en kÀrlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vÄrd av kÀrlaccessen för dialys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur RÀddningstjÀnsten sprider kunskap som erhÄllits frÄn erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som pÄverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgrÀnser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och Àr sÄledes en kvalitativ studie. Urvalet bestÄr av sju medarbetare pÄ olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgÄr ifrÄn olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet pÄvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som bestÄr av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvÀndning, oral och allmÀn hÀlsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa undersökas. VÄra specifika frÄgestÀllningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa? VarifrÄn har de fÄtt sin kunskap? Kan kunskapsnivÄn pÄverka tobaksanvÀndningen? Finns det nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hÀmtats frÄn böcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. Studien slÄr fast att rökning orsakar skador pÄ kroppens alla organ, speciellt pÄ munhÄla, svalg och lungor.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Under 2007-2008 har en grupp Àldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lÀra sig lÀsa och hur det format deras liv. Att lÀra sig lÀsa Àr en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten dÀr kropp och sjÀl konstituerar en hel mÀnniska.MÀnskliga möten bestÄr till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstÄr genom samtal, genom brevvÀxling, lÀsning av böcker och tidningar. FörmÄgan att uppleva med ord Àr viktig av tvÄ skÀl.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.