Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

InstÀllningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas instÀllningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan mÄnga elevers vetenskapsteori tillskrivas samhÀllets vetenskapsteori, som karaktÀriseras av en pragmatisk och tillÀmpningsorienterad syn pÄ naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gÀller allmÀnt för modern fysik. En sÄdan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna nÀr de skall lÀra undervisningsstoffet i fysik.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa vÀlbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse dÄ patienten visat mindre Ängest, oro och smÀrta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrÄn en reviewartikel som belyste omrÄdet. Resultatet visade studier frÄn Ären 1998 och framÄt. I dessa studier framkom effekter sÄsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens vÀlbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vÄrdförloppet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Outsourcing Àr en trend som prÀglar logistikomrÄdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts? och fjÀrdepartslogistiker att ta plats pÄ marknaden. DÀrför Àmnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltsÄ betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens vÀrdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv pÄ att bedriva affÀrer.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Med hjÀlp av denna vetenskapliga essÀ undersöker jag hur man kan uppmÀrksamma och vÀrna leken och glÀdjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan Àven ur mitt eget och mina kollegors. Med hjÀlp av berÀttelser frÄn min vardag pÄ förskolan och utifrÄn min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berÀttelser Àr ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust Àr skÀrskÄdar jag genom att bena upp begreppen i mindre bestÄndsdelar.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

 Syftet med denna studie har varit att fÄ en bild av vilken kunskap nÄgra pedagoger har omkring sprÄkstörning. Jag har ocksÄ velat öka pedagogernas kunskaper i Àmnet. Totalt har jag trÀffat 58 pedagogerna pÄ deras arbetsplatser pÄ förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkÀt med bl a frÄgor om hur de uppskattade sin kunskap omkring sprÄkstörning. Efter det höll jag en informationsförelÀsning omkring sprÄkstörning.

Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.

Som njursjuk Àr patienten beroende av en kÀrlaccess, tillgÄng till blodbanan, för att kunna fÄ dialysbehandling. För att fÄ adekvat dialysbehandling behöver kÀrlaccessen fungera tillfredsstÀllande. KÀrlaccessen kan utsÀttas för mÄnga komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av sÄvÀl vÄrdpersonal som patienten sjÀlv. Patientens oro och Ängest över kÀrlaccessens funktion skapar ett lidande och dÀrmed ett behov av god vÄrd som ger patienten möjlighet att kÀnna sig trygg i vÄrdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det Àr för hemodialyspatienten att leva med en kÀrlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vÄrd av kÀrlaccessen för dialys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur RÀddningstjÀnsten sprider kunskap som erhÄllits frÄn erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som pÄverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgrÀnser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och Àr sÄledes en kvalitativ studie. Urvalet bestÄr av sju medarbetare pÄ olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgÄr ifrÄn olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet pÄvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som bestÄr av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.