Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och nĂ€ringsliv Ă€r nĂ„got som de flesta mĂ€nniskor Ă€r överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att anvĂ€nda den kunskap och kompetens som finns hos de anstĂ€llda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgĂ„ngarna. Vi tĂ€nker att chefen har stora möjligheter till att pĂ„verka hur företagen tar tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen anvĂ€nder kan ha en stor inverkan pĂ„ hur detta sker. Vi ser vĂ„rt val av problemomrĂ„de som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara pĂ„ den mĂ€nskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att fĂ„ en bild av chefers syn pĂ„ ledarskapets roll för att frĂ€mja de anstĂ€lldas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara pĂ„ kunskapen hos de anstĂ€llda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja Ă€r att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil Ă€r den bĂ€sta för att ta tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfrÀsen. Maskinen försvann frÄn verkstÀderna för mer Àn 30 Är sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den anvÀndes finns hos före detta verkmÀstare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer pÄ verkstÀder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte gÄr att finna i litteraturen. Jag kommer sedan sjÀlv göra praktiska tester pÄ maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men ocksÄ för att undersöka om maskinen har nÄgra anvÀndingsomrÄden i det moderna snickeriet..

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

Den fysiska miljön Àr viktig nÀr vi vill skapa en skola som Àr lÀmplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda pÄ vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartlÀggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fÀltstudier granskas ocksÄ slutresultatet, det vill sÀga den fÀrdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pÄgÄende projektering av en skolombyggnad studeras.

Bakgrund: Ett beteende som uppmÀrksammas mer och mer i samhÀllet och blir allt vanligare Àr avsiktligt sjÀlvskadebeteende. Beteendet Àr vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna Àr mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande sjÀlsliga problem och det borde dÀrför vara av betydelse för omvÄrdnadspersonal att kunna se bakom ett sjÀlvskadebeteende för att hjÀlpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt sjÀlvskadebeteende och omvÄrdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades pÄ vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt som Àr rÄdande vad gÀller undervisningsplanering, sett utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, och pÄ sÄ vis fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför lÀrarstudenter planerar och förhÄller sig till sin planering pÄ ett visst sÀtt. Studien har undersökt de erfarenheter av, förestÀllningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lÀrarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gÀller forskning kring momentet planering utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, dÄ större delen av tidigare forskning fokuserat pÄ momentet utifrÄn lÀrares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lÀrarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhÄllningssÀtt till planering, har studien tagit sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att sÄvÀl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvÀgagÄngssÀtt vid planering.

VÄr upptÀcktsresa bygger pÄ att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt om vad tyst kunskap Àr. Vi har intervjuat yrkesmÀn som besitter lÄng rutin frÄn bÄde vÄra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att sÀga om vad begreppet tyst kunskap innebÀr. Vi frÄgade Àven hur vi som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt skall lÀra ut kunskap som Àr tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lÀra ut och sÀtta ord pÄ ett handlande som Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Med vÄra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket Àr och hur man ser eller genomför ett jobb pÄ ett fackmannamÀssigt sÀtt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lÀra ut och att man skall berÀtta om den tysta kunskapen.