SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvÀndning, oral och allmÀn hÀlsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa undersökas. VÄra specifika frÄgestÀllningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa? VarifrÄn har de fÄtt sin kunskap? Kan kunskapsnivÄn pÄverka tobaksanvÀndningen? Finns det nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hÀmtats frÄn böcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. Studien slÄr fast att rökning orsakar skador pÄ kroppens alla organ, speciellt pÄ munhÄla, svalg och lungor.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Under 2007-2008 har en grupp Àldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lÀra sig lÀsa och hur det format deras liv. Att lÀra sig lÀsa Àr en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten dÀr kropp och sjÀl konstituerar en hel mÀnniska.MÀnskliga möten bestÄr till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstÄr genom samtal, genom brevvÀxling, lÀsning av böcker och tidningar. FörmÄgan att uppleva med ord Àr viktig av tvÄ skÀl.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och nĂ€ringsliv Ă€r nĂ„got som de flesta mĂ€nniskor Ă€r överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att anvĂ€nda den kunskap och kompetens som finns hos de anstĂ€llda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgĂ„ngarna. Vi tĂ€nker att chefen har stora möjligheter till att pĂ„verka hur företagen tar tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen anvĂ€nder kan ha en stor inverkan pĂ„ hur detta sker. Vi ser vĂ„rt val av problemomrĂ„de som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara pĂ„ den mĂ€nskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att fĂ„ en bild av chefers syn pĂ„ ledarskapets roll för att frĂ€mja de anstĂ€lldas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara pĂ„ kunskapen hos de anstĂ€llda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja Ă€r att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil Ă€r den bĂ€sta för att ta tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfrÀsen. Maskinen försvann frÄn verkstÀderna för mer Àn 30 Är sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den anvÀndes finns hos före detta verkmÀstare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer pÄ verkstÀder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte gÄr att finna i litteraturen. Jag kommer sedan sjÀlv göra praktiska tester pÄ maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men ocksÄ för att undersöka om maskinen har nÄgra anvÀndingsomrÄden i det moderna snickeriet..

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.