Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smÀrta förbÀttrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl gÀllande smÀrta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anstÀllda pÄ en barnakutmottagning och tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frÄgeformulÀr om kvalitetsmÄlen om smÀrta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smÀrtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende pÄ kunskap om kvalitetsmÄl och dokumenterade smÀrtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smÀrtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna bÄde före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bÀttre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl om smÀrta efter jÀmfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smÀrtskattningar behöver uppmÀrksammas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framstÀllandet av islam i tre stycken lÀromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas Àr ny kunskap eller om det Àr en reproduktion av gamla etablerade stereotypa förestÀllningar. Bidrar framstÀllningen/kunskapen i lÀroböckerna till upprÀtthÄllandet av den islamofobi som förekommer i samhÀllet?Undersökningsmetoden har bestÄtt i kvalitativa textanalyser utav tre stycken lÀroböcker i religionskunskap Àmnade för grundskolans senare Är.Resultatet visar att de nya lÀromedlen tar efter de Àldre och man bibehÄller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa förestÀllningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa förestÀllningar om islam har författarna tolkat frÄn ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vÄrt samhÀlle förstÀrks istÀllet för att nyanseras.

Bakgrund: Idag finns det mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden med Diabetes, av dessa Àr det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvÄrd och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillÀmpa egenvÄrd Àr kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgÄ de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vÄrd. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vÄrd Àr en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och dÀrmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmÄga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vÄrd beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrÄn den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vÄrd beskriver sin yrkesroll.

Som njursjuk Àr patienten beroende av en kÀrlaccess, tillgÄng till blodbanan, för att kunna fÄ dialysbehandling. För att fÄ adekvat dialysbehandling behöver kÀrlaccessen fungera tillfredsstÀllande. KÀrlaccessen kan utsÀttas för mÄnga komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av sÄvÀl vÄrdpersonal som patienten sjÀlv. Patientens oro och Ängest över kÀrlaccessens funktion skapar ett lidande och dÀrmed ett behov av god vÄrd som ger patienten möjlighet att kÀnna sig trygg i vÄrdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det Àr för hemodialyspatienten att leva med en kÀrlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vÄrd av kÀrlaccessen för dialys.

NÀr en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om VÄrd av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta stÀllning utifrÄn mÄnga olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-Àrenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handlÀggning. Undersökningens empiriska material grundar sig pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar pÄ att socialsekreterarna upplever bÄde för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handlÀggningen av LVM-Àrenden likt ett dilemma.

Syftet med studien Àr att se vilken uppfattning barn, fem och sex Är gamla, har av begreppet tid inom matematikomrÄdet. Vi vill Àven undersöka vilka tÀnkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier frÄn Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgÄngspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssÀtt och styrdokumenten kommer Àven redovisas. I vÄr studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehÄlls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anstÀllda i olika befattningar pÄ Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva instÀllning till kunskap har stor inverkan pÄ spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anstÀllda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan pÄ spridningen av kunskap.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Under vÄr utbildning har vi funnit att resonemangen kring anvÀndarmedverkan oftast beskrivs utifrÄn systemutvecklarens perspektiv och menar att det hÀr finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur anvÀndarna ser pÄ systemutvecklingsprocessen. Vi har dÀrför valt att undersöka hur anvÀndarna pÄverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssÀtt fÄr för pÄverkan hos deras uppfattning, instÀllning och kunskap kring datorstödet. Syftet Àr att förbÀttra kommande involvering av anvÀndarrepresentanter dÄ man med en förbÀttrad förstÄelse av hur dessa ser pÄ sin medverkan, bÀttre kan anpassa den till deras uppfattningar och mÄlsÀttningar med arbetet. I syfte att ge en sÄ djuplodande bild av anvÀndarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer dÀr respondenterna gavs tillfÀlle att svara fritt och med egna ord. VÄr studie har, bland annat, visat att anvÀndarmedverkan leder till att anvÀndarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de Àr bra system eller inte.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.