Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Projekt Àr en etablerad arbetsform pÄ bland annat kunskapsföretag inom mÄnga olikaaffÀrsomrÄden. Ett projekt har ett mÄl, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfÀlligt samla expertkompetens frÄn mÄnga olika omrÄden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplÀgget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet Àr sÄledes projektledarens kompetens avstort vÀrde.Projektledare kan lÀra av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det Àrviktigt att behÄlla kunskap inom organisationen dÄ kunskapsföretag Àr beroende avkunniga anstÀllda och företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till förÀldrar med kognitiva svÄrigheter. Vi vill i vÄr studie undersöka hur gruppledarna ser pÄ gruppverksamheten, samt fÄ ökad förstÄelse för hur de ser pÄ sin roll som gruppledare. VÄrt syfte med denna undersökning Àr ocksÄ att försöka belysa hur förÀldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi gjort intervjuer med de tvÄ gruppledarna. Vi har Àven fÄtt ta del av ett utvÀrderingsformulÀr som förÀldrarna fyllt i med hjÀlp av gruppledarna under det utvÀrderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgÄngspunkterna vi haft nÀr vi analyserat vÄrt material Àr KASAM och socialkonstruktionism.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa vÀlbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse dÄ patienten visat mindre Ängest, oro och smÀrta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrÄn en reviewartikel som belyste omrÄdet. Resultatet visade studier frÄn Ären 1998 och framÄt. I dessa studier framkom effekter sÄsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens vÀlbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vÄrdförloppet.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Hur tillÀgnar sig gymnasieelever sin kunskap och Àr de medvetna om hur de tillÀgnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frÄgor har Comenius och Dewey lÄngt före mig sökt svaret pÄ. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingÄtt i denna studie berÀttar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lÀrandet Àr en central del av arbetet dÀr elevens syn Àr viktig.

Syftet med denna undersökning Àr att genom en litteraturstudie praktiskt sÀtta upp en pjÀs, frÄn manuskript till förestÀllning, samt utifrÄn repetitionerna studera amatörskÄdespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit tvÄ 16-Äriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats Àr gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjÀsen och förestÀllningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskÄdespelare anvÀnder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smÀrta förbÀttrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl gÀllande smÀrta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anstÀllda pÄ en barnakutmottagning och tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frÄgeformulÀr om kvalitetsmÄlen om smÀrta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smÀrtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende pÄ kunskap om kvalitetsmÄl och dokumenterade smÀrtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smÀrtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna bÄde före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bÀttre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl om smÀrta efter jÀmfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smÀrtskattningar behöver uppmÀrksammas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framstÀllandet av islam i tre stycken lÀromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas Àr ny kunskap eller om det Àr en reproduktion av gamla etablerade stereotypa förestÀllningar. Bidrar framstÀllningen/kunskapen i lÀroböckerna till upprÀtthÄllandet av den islamofobi som förekommer i samhÀllet?Undersökningsmetoden har bestÄtt i kvalitativa textanalyser utav tre stycken lÀroböcker i religionskunskap Àmnade för grundskolans senare Är.Resultatet visar att de nya lÀromedlen tar efter de Àldre och man bibehÄller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa förestÀllningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa förestÀllningar om islam har författarna tolkat frÄn ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vÄrt samhÀlle förstÀrks istÀllet för att nyanseras.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka m?ltidspedagogikens roll i f?rskolan och hur man kan arbeta med m?ltidspedagogik i den dagliga verksamheten, ur ettf?rskoll?rarperspektiv.Metod: En intervjustudie med stimulusmaterial. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. F?rst genomf?rdes sex intervjuer.

Bakgrund: Idag finns det mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden med Diabetes, av dessa Àr det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvÄrd och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillÀmpa egenvÄrd Àr kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgÄ de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vÄrd. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vÄrd Àr en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och dÀrmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmÄga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vÄrd beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrÄn den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vÄrd beskriver sin yrkesroll.

Som njursjuk Àr patienten beroende av en kÀrlaccess, tillgÄng till blodbanan, för att kunna fÄ dialysbehandling. För att fÄ adekvat dialysbehandling behöver kÀrlaccessen fungera tillfredsstÀllande. KÀrlaccessen kan utsÀttas för mÄnga komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av sÄvÀl vÄrdpersonal som patienten sjÀlv. Patientens oro och Ängest över kÀrlaccessens funktion skapar ett lidande och dÀrmed ett behov av god vÄrd som ger patienten möjlighet att kÀnna sig trygg i vÄrdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det Àr för hemodialyspatienten att leva med en kÀrlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vÄrd av kÀrlaccessen för dialys.