Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.

Hepatit C Àr en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner mÀnniskor varje Är. De som smittats av denna sjukdom pÄverkas ofta av negativa kÀnslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda pÄ grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker bÄde ute i samhÀllet och inom vÄrden. DÄ detta Àr en sjukdom som blivit allt vanligare ökar dÀrför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vÄrdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsÄg studien att undersöka om deras rutin och kunskap pÄverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes och tolv sjuksköterskor pÄ tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden pÄverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gÀllande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner pÄ avdelningarna dÀr de arbetade..

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today?s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ovan stÀllda problemstÀllning, genomföra en utvÀrdering av Sveriges beskattningsrÀtt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterÀtt. Uppsatsen syftar Àven till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förstÄelse för lagregelns existens och tillÀmpning, bland annat i förhÄllande till de svenska skatteavtalen..

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Syftet med denna uppsats Àr att studera folkhÀlsosamordnarens syn pÄ sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förstÄelsen för deras arbete.FrÄgestÀllningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhÀlsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhÀlsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext dÀr de verkar?Vilka organisatoriska förutsÀttningar anser folkhÀlsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur pÄverkar det uppfattningen om sjÀlvstÀndighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhÀlsosamordnare frÄn VÀstra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjÀlp av kodning och analyserades utifrÄn professionsteori.Resultatet visar att folkhÀlsosamordnarens yrkesroll prÀglas av en otydlighet.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.