Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka kompetenser elitf?reningar v?rdes?tter hos tr?nare. Samt vilka kunskapsluckor de har inom sin verksamhet.Metod: Detta ?r en kvalitativ studie, d?r semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats anv?ndes. De intervjuade deltagarna representerade elitf?reningar inom olika sporter.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan pÄverka lÀrandet för andra Àmnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfÀlle per klass, och intervjuer har dÀrefter genomförts med klasslÀrarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv Àr att tolka, förstÄ och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnÄtts under arbetets gÄng.

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.

Hepatit C Àr en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner mÀnniskor varje Är. De som smittats av denna sjukdom pÄverkas ofta av negativa kÀnslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda pÄ grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker bÄde ute i samhÀllet och inom vÄrden. DÄ detta Àr en sjukdom som blivit allt vanligare ökar dÀrför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vÄrdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsÄg studien att undersöka om deras rutin och kunskap pÄverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes och tolv sjuksköterskor pÄ tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden pÄverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gÀllande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner pÄ avdelningarna dÀr de arbetade..

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.