Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Är det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.

Bakgrund: KoncentrationssvÄrigheter Àr ett vanligt begrepp nÀr pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvÄrigheter och detta bekymmer kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Det stÀller krav pÄ skolan att upptÀcka, identifiera och förstÄ dessa elevers svÄrigheter, dÀr kunskap och synsÀtt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter. För att ge eleven de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande och utveckling krÀvs att skolan uppmÀrksammar elevens svÄrigheter i ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Det blir dÀrmed viktigt att lÀrare, inte minst i de tidigare skolÄren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever med koncentrationssvÄrigheter.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet pÄ en utlÀndsk marknad kan en expansion pÄ marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sÄdan ambition. Men expansion pÄ en utlÀndsk marknad försvÄras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sÄdana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förstÄelsen av expansion pÄ utlÀndska marknader genom att utveckla och tillÀmpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Syftet med mitt examensarbete Àr att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan pÄverka lÀrandet för andra Àmnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfÀlle per klass, och intervjuer har dÀrefter genomförts med klasslÀrarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv Àr att tolka, förstÄ och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnÄtts under arbetets gÄng.