Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.

Bakgrund För att pÄ bÀsta sÀtt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) Àr det viktig att ha kunskap och kÀnnedom om den kÀnslomÀssiga pÄfrestning individerna utsÀtts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar bÄde för den som drabbas av sjukdomen, men Àven för familj och anhöriga. I de flesta fall innebÀr en MS-diagnos en utmaning Àven för de som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrden och som ansvarar för att tillhandahÄlla en god vÄrd. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förstÄelse för upplevelsen av att fÄ en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjÀlp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Syftet med detta arbete Àr att se vad förskollÀrare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de anvÀnder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp sprÄkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrifrÄn gÄr vi vidare till vad Tecken Som Stöd Àr för nÄgot och meningen med att anvÀnda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollÀrare i tre kommuner för att dÀr kunna se skillnader. Alla Àr positiva till att anvÀnda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men mÄnga tycker att det lÀgger en extra arbetsbörda pÄ förskollÀrarna.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gÄ tillvÀga för att utvinna och vÀrdera kunskap ifrÄn sitt befintliga informationssystem. Detta Àr en mycket viktig process dÄ kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela vÀrlden. Utvinningen Àr viktig att effektivisera sÄ att inte organisationer förlorar viktig kunskap nÀr de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bÀttre system. Samtidigt Àr det viktigt att vÀrdera ifall den utvunna kunskapen Àr relevant för organisationen. Ifall den inte Àr relevant sÄ ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem sÄ har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Den hÀr uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framstÀllningar inom Àmnet medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Södertörns högskola. Syftet med undersökningen Àr att belysa vilka kunskaper som kÀnns igen och vÀrderas i studenters medieproduktioner och fÄ en förstÄelse de förestÀllningar om kunskap som finns hos studenter och i lÀrarkollegiet.Uppsatsen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som anvÀnds i analysen Àr hÀmtade frÄn bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen pÄ intervjuer med lÀrare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framstÀllningar rymmer tvÄ konkurrerande diskurser.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jÀmfört teoretiskt och om det i sin tur lÀgger grund för etiska och moraliska stÀllningstaganden. Undersökningen kom dÀrmed att grunda sig pÄ bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkÀtundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i Ärskurs nio frÄn tvÄ skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever frÄn Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselÀgren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska stÀllningstaganden. Detta i jÀmförelse med deras jÀmnÄriga i denna undersökning.

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Den hÀr uppsatsen Àr en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anlÀggs pÄ spelet och dess anvÀndare Àr ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras Àven teorier om det medialiserade samhÀllets inverkan pÄ individ och sociala rum. Kunskap om fÀltet har genererats frÀmst genom ostrukturerade intervjuer med anvÀndare, samt genom en kulturanalys av verket.