Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Uppsatsen Àr en litterÀr studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrÄn ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis ocksÄ upp hur tematiken gestaltas ur en berÀttarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrÄn en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapital kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

I denna kvantitativa studie redovisas resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning som skickades uttill gymnasielĂ€rare verksamma vid tidpunkten i Östersunds kommun. Genom att endastanvĂ€nda gymnasielĂ€rare som respondenter kunde en annan professions perspektiv pĂ„anmĂ€lningsplikten belysas Ă€n socialtjĂ€nstens perspektiv. UtifrĂ„n den lĂ„ga svarsfrekvensen istudien kunde endast tendenser utlĂ€sas. Tendenser i studien visade att en majoritet avlĂ€rarna hade sett ett barn fara illa men det var fĂ„ som hade anmĂ€lt. En slutsats utifrĂ„nstudien var att lĂ€rare ibland inte anmĂ€ler misstĂ€nkta fall eftersom de först och frĂ€mst villhjĂ€lpa barnet sjĂ€lva utan att anmĂ€la.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.