BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Nilsson, A & Svensson, T. OmvÄrdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vÄrdpersonalens omhÀndertagande av döende patient frÄn islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. Genom vÀrldens globalisering och de öppna grÀnser det har medfört, har arbetet som sjukvÄrdspersonal fÄtt ytterligare en inriktning, nÀmligen den kulturkongru-enta vÄrden.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka lÀrares syn pÄ lÀxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. FrÄgestÀllningarna som studien utgick ifrÄn var vilka motiv lÀrarna hade till att ge lÀxor, hur lÀrare introducerar och följer upp lÀxor, vilka för- och nackdelar lÀrarna och lÀrarstudenterna anser att det finns med att ge lÀxor, hur lÀxornas utformning planeras samt hur lÀxor kan förstÄs i ett övergripande perspektiv pÄ lÀrande.Undersökningen baserades pÄ enkÀter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien anvÀndes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lÀrare ansÄg att de fÀrdighetstrÀnande lÀxorna i matematik och svenska var de viktigaste Àmnena att ge lÀxor i. Andra motiv till lÀxor som lyftes fram var lÀxor som trÀnar eleverna i studieteknik, lÀxor för förÀldrars delaktighet och inblick i sina barns inlÀrning och lÀxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförstÄelse inför kommande lektioner.LÀrarna introducerar lÀxor pÄ olika sÀtt men fokus lades pÄ att eleverna skulle motiveras, fÄ reda pÄ syfte och mÄl med lÀxan och ha förstÄelse för hur uppgiften kan lösas.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vi vÄgar pÄstÄ utifrÄn vÄr undersökning att ett sprÄkande arbetssÀtt har betydelse för ett lustfyllt lÀrande. SprÄkande Àr ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport LÀs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). SprÄkande Àr ett kommunikativt verktyg, men Àven ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ innebörden utifrÄn citatet ?det Àr i sprÄkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om sprÄkandet, enligt eleverna, Àr ett lustfyllt arbetssÀtt.

Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svÄrigheterna att enas och agera utifrÄn en gemensam vision. Turismbranschen Àr starkt fragmenterad och uppfattningarna Àr mÄnga och olika beroende pÄ utifrÄn vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen Àr dÀrför att belysa ett alternativt perspektiv pÄ destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nÀtverk.FrÄgestÀllning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta Àven leda till en förstÄelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien Àr av en teorialstrande natur och Àr utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nÀtverksperspektiv.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Uppsatsen Àr en litterÀr studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrÄn ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis ocksÄ upp hur tematiken gestaltas ur en berÀttarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrÄn en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapital kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.