Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kompetens kan tillvaratas pÄ bÀsta sÀtt i samband pensionsavgÄngar och nyanstÀllningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebÀr att en persons kompetens ses som beroende av dennes förstÄelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats pÄ följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv förestÀllning, kunskap Àr socialt konstruerad samt att lÀrande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktÀr gÀllande ett antal ingenjörers förstÄelse inför sitt arbete pÄ VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förstÄelse och dÀrmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet frÄn yrket.

MÄnga personer drabbas Ärligen av hjÀrtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförÀndringar i rehabiliteringsfasen. Det Àr en utmaning för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att motivera och stödja patienten i deras strÀvan mot en förbÀttrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlÀttar respektive försvÄrar patientens livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier.

Vilken kunskap krÀvs för att en lÀrare skall kunna undervisa ett innehÄll pÄ ett sÀtt sÄ att eleverna bÄde inspireras och förstÄr? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lÀrares Àmnesdidaktiska kunskap. MÄnga forskare har försökt att besvara denna komplexa frÄga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK).

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Uppsatsen undersöker tre lÀrares syn pÄ kunskap i ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Syftet Àr att identifiera och analysera tre lÀrares syn pÄ kunskap. Tre gymnasielÀrare i Àmnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frÄgorna (1) Hur definierar lÀrarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lÀrarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?LÀrarnas kunskapssyn kategoriseras med hjÀlp av tre vÀlkÀnda utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lÀrande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lÀrarna har en vÀl genomtÀnkt kunskapssyn, Àven om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter frÄn internationella övningar ? hur de vÀrderas och pÄverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jÀmför ocksÄ uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som Àr viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet frÄn internationellt övningsdeltagande. Syftet Àr att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet anvÀnds diskursanalys som metod.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.

SammanfattningBakgrund:Med en vÀxande Àldre befolkning följer nya krav för   att förbÀttra hÀlsa, sjÀlvstÀndighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmÄgor skapar kÀnsla av vÀlbefinnande, positiv sjÀlvbild samt   ökar livskvaliteten för Àldre. Det ingÄr i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hÀlsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den Àldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att frÀmja aktivitet hos Àldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hÀlsofördelar, kunskap om lÀmpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   Àldre i hÀlsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:HÀlsoförebyggande insatser bör komma redan pÄ det stadium dÄ den Àldre   Àr relativt frisk och har förmÄga till egenvÄrd.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.