Sökresultat:
26943 Uppsatser om Situerat perspektiv pć lärande och kunskap - Sida 11 av 1797
Kunskap och lÀrande ur en nyanlÀnds perspektiv. En studie i om nyanlÀnda elever kan ha en annorlunda syn pÄ kunskap och lÀrande Àn den som genomsyrar LGR 11.
Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.
"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet
Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.
Ăga rum : om det lĂ€rande subjektets upplevelse och anvĂ€ndande av det pedagogiska rummet
Olika miljöer inbjuder till vissa sÀtt att föra sig, vissa sÀtt att vÀlja sina ord och sina samtalsÀmnen. Det grundlÀggande syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur en plats pÄverkar det som Àr och bildas dÀr: mÀnniskor, möten och kunskap.Undersökningen Àr en etnografisk studie som handlar om vad det Àr som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att fÄ en större insikt i förutsÀttningar för lÀrande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar pÄ allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material bestÄr av intervjuer, fÀltobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen Àr en undersökning av vad det Àr som Àr ett möte och vad dess förutsÀttningar Àr.
Jag finns ocksÄ : Barns erfarenheter nÀr en förÀlder fÄr cancer
Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.
Alkoholmonopolet i Sverige : Ăr folkhĂ€lsan alkoholmonopolets kryphĂ„l?
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.
Vad villkorar kunskapsöverföringsprocessen vid kompetensutvecklingsinsatser? -en kvalitativ studie av tvÄ offentliga verksamheter
I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus pÄ hur tvÄ offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebÀr. Syftet med studien var att tolka och förstÄ hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom tvÄ offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer pÄ direkt nivÄ. En chef pÄ direkt nivÄ har inte nÄgon understÀlld chef utan enbart understÀllda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.
FrÄn tomt blad till musikaliskt verk : En sjÀlvstudie om lÀrprocessen i att komponera
I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.
Att lÀra med hÀnderna : En studie av vad, hur och varför man lÀr i slöjden
Uppsatsen Àr en undersökning av elevers och lÀrares upplevelser av lÀrandet i slöjden. FrÄgestÀll-ningarna berör innehÄllet i lÀrandet, sÀttet att lÀra och syftet med Àmnet. Metoden Àr observationer med lÄg struktur och semistrukturerade intervjuer med lÀrare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes pÄ tvÄ olika skolor. Antalet observationer Àr sju, elevintervjuerna Àr 17 och lÀrarintervjuerna fyra.
AktivitetsförmÄga, kognitiv funktion samt risk för trycksÄr, undernÀring och fall : - Àldre personer med ÄterinlÀggning inom medicinsk akut slutenvÄrd
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.
Expertskatt - En nationell och EU-rÀttslig utredning av arbetsgivarbergeppet i 11 kap 22 § st. 2 inkomstskattelagen
Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.
Psykrotrofa och termoresistenta bakterier i mjo?lk och deras pa?verkan pa? kvalite?n
Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.
MÄngfald i kommunala skolkök : Hur kan vi förstÄ den och vad kan vi lÀra oss av den?
Den hÀr uppsatsen tar upp hur man kan förstÄ mÄngfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag anvÀnde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg anvÀndes hermeneutik. Teorin jag anvÀnda var socialt lÀrande av Albert Banduras (Crain, 2005) och Àven situerat lÀrande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.
Sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ 2-diabetes : En litteratur?versikt
Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.
Mots?ttningarnas Paradis - H?gstadieschemat som ett uttryck f?r schemal?ggare som n?rbyr?krater och deras komplexa praktik
Syfte:
Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen.
Teori:
Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.
Industriell segmentering i mikroföretag
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.