Dagens höga utvecklingstempo och komplexa fordonssystem gör det svårt och kostsamt att undersöka alla designparametrars effekt på förarmiljön. Vissa tester genomförs först vid förserietestning och förändringar blir således kostsamma och tidsödande. I takt med att datorsystem blir allt kraftfullare och kapaciteten ökar skapas större möjligheter för att med simuleringar tidigt i produktutvecklingsprocessen kunna testa och verifiera olika systemlösningar. Simuleringarna ger dock ingen information om hur en förare upplever fordonet i just den uppställning som simuleras. Användandet av en rörelseplattform kopplad till en körsimulator kan ge denna information.

Examensarbetet är utfört på BAE Systems Hägglunds som är lokaliserat i Örnsköldsvik. Förstudien behandlar en nyinvestering av en robotcell som ska svetsa fast detaljer på plåtar. Idag svetsas detaljerna på plåtarna med en manuell svetsoperation. Det är tänkt att investeringen ska genomföras under semestern 2007 om en tillfredställande lösning hittas. Investeringen i robotcellen är ett nödvändigt steg för att behålla produktionen inom företaget till lägsta möjliga kostnad.

I detta arbete har den faktiska och simulerade energianvändningen på Spira förskola i Luleå undersökts. Den faktiska specifika normalårskorrigerade energianvändningen fastställdes till 121,4 kWh/kvm år. Vid projektering av förskolan uppskattades den specifika energianvändningen med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-Energy till 78,5 kWh/m2 år. Därmed översteg den verkliga användningen den simulerade med 54,6 %.En parameterstudie av indata till simuleringsprogramet har också genomförts med avsikt att fastställa den totala förändringen i energianvändning då indata ändras. Följande parametrar har studerats;?Drifttid hos ventilationssystemet?Horisontvinkel?Inomhustemperatur?Klimatzonen?Kvot mellan till- och frånluft?Luftomsättning för ventilationssystemet?Solreflektion från omgivande mark?Temperaturverkningsgrad?Vindhastighet?Vridning av byggnadenNyckeltal som kan användas för att snabbt uppskatta påverkan på den totala energianvändningen har också sammanställts för majoriteten av de studerade parametrarna.

Genomslagsgummin är komponenter som används i fordonschassin till hjul- eller hyttupphängningen för att undvika kraftiga kollisioner mellan exempelvis framaxeln och ramen då fjädringen bottnar. Vid genomslag genomgår dessa komponenter hastiga kompressionsförlopp med stora deformationer. Eftersom materialkarakteristiken för gummi är kraftigt olinjär blir dynamiken i systemet svår att beskriva.De beräkningsmodeller som finns att tillgå i MBS-programvaran Adams idag är mycket förenklade och beskriver inte dessa förlopp på ett tillfredsställande sätt. Målet med detta examensarbete var att utifrån resultaten från dynamisk provning utveckla en beräkningsmodell som beskriver kraften som verkar på gummit som en funktion av kompressionsförskjutning och -hastighet. Den framtagna modellen implementerades sedan som en subrutin till Adams.Fyra olika genomslagsgummin provades kvasistatiskt i en hydraulisk press och dynamiskt i en fallrigg som var konstruerad för detta ändamål.

Detta examensarbete beskriver hur olika nollpunktsmotstånd och resistanser i ett felställe påverkar nollföljdsströmmarna och nollföljdsspänningarna vid olika snedavstämningar i eldistributionsnätet. Eftersom snedavstämningarna i nätet påverkar om jordfelsskydden detekterar en jordslutning, genomförs en jämförelse mellan två olika jordfelsfunktioner, vinkelmätande funktion och admittansmätande funktion. Skillnaden mellan jordfels-funktionerna är att riktningen på jordslutningen och inställningarna för känsligheten sker på olika sätt. Syftet med rapporten är att redovisa för- respektive nackdelar med de båda jordfelsfunktionerna.På grund av att luftledningar ersätts med bland annat markkabel, har de kapacitiva jordslutningsströmmarna ökat i fördelningsstationerna. De kapacitiva jordslutnings-strömmara måste kompenseras eftersom kapacitansen kan orsaka stora snedavstämningar i nätet.

Miljön och naturvärden blir en allt viktigare faktor inom skogsbruket samtidigt som samhället vill utnyttja alla tillgängliga resurser. Detta leder till att skogsbolag och skogsägare letar efter skötselalternativ och metoder som möjliggör virkesuttag samtidigt som dessa ska bibehålla/gynna skogens naturvärden. Studien undersöker två olika frågeställningar, den första behandlar hur stora virkesuttag som kan göras med alternativa skötselmetoder på ett företags avsättningar. Den andra jämför dessa metoder för att reda ut vilken som är bäst lämpad för virkesuttag. Undersökningarna har gjorts i form av simuleringar med beslutstödsprogramet Heureka på 26 bestånd från SCA:s avverkningsberäkning. Dessa bestånd representerar större ytor, vilket motsvarar de avsättningar undantagna för alternativ skötsel som finns på SCA:s ägor i Jämtland. Studien innefattade 6 olika alternativa skötselmetoder vilka alla fanns representerade på företagets avsättningar Dessa var: ? Ingen gallring p.g.a.

I detta kandidatarbete undersöker och jämför vi två olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som är given som en mängd av punkter. Det är viktigt att försöka få en bra analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning då man ofta startar med en mängd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkänning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man få mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstå dessa begrepp och metoder/algoritmer så behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden är att återge ytan med hjälp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer på utan problem och även få fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer från artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna kräver en triangulering av ytan, vilket de inte ger någon algoritm för.

Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål.

I Sverige finns ungefär 690 000 fritidshus. Dessa tillfälliga bostäder förbrukar tillsammans en stor mängd energi, 2,6 TWh. Om dessutom ägare av dessa fritidshus har önskan att förändra dessa tillfälliga bostäder till permanent beboliga byggnader, vad kan då göras? Denna studie utreder vad som lämpligen bör göras med avseende på ett hus klimatskärm för att i sin tur erhålla en konstruktion med lägre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds är en sommarstuga med anor från 1920-talet.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Svero Lifting. Företaget säljer och utvecklar lyftanordningar. Svero Lifting arbetar idag med att reducera vikten på företagets komponenter genom ett materialbyte och har påbörjat utveckling av en ny lyftanordning, en blockvagn och ett snabblyftblock. Svero Lifting vill fortsätta utveckla företagets lyftanordning så att komponenterna i lyftanordningen passar varandra och utmärker sig på marknaden. Idag har Svero Lifting inga CAD-modeller eller ritningar på företagets produkter.Huvudsyftet med examensarbetet är att skapa en ny design av ett snabblyftblock.

Sammanfattning Denna avhandling avser en Skotare ? Valmet 860,4 ? från Komatsu Forest, som har hög produktivitet, men saknar såväl primärt fjädringssystem för fram- och bakaxel som hyttfjädringssystem för att isolera mot vibrationer från ojämnt underlag. Tidigare projekt har praktiskt mätt upp accelerationer (vibrationer) i förarstol, hytt, framvagn och bakvagn, liksom fyra boggievinklar. I detta examensarbete har en simuleringsmodell av skotaren utvecklats i SimMechanics baserat på vissa antaganden och förenklingar, och utvärderats gentemot tidigare mätdata. Gjorda simuleringar matchas mot mätdata i både tids- och frekvensdomänen för att demonstrera att simuleringsmodellen reflekterar huvuddragen i den verkliga skotaren.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

KM8 på Stora Enso Skoghall som producerar kartong har länge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna på något sätt men ändå så har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen är sned och har varit det en längre tid. På KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vätskekartong, liner och Coated Kraft Back.Målsättningen har varit att ta reda på ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lämpligt mätsystem som mäter formeringskorna online.

Den forskningsgrupp som vid Högskolan i Skövde bedriver forskning om neurala nätverk, har nyligen köpt in en ny beräkningsmaskin, dedikerad för simuleringar av dessa neurala nätverk. Maskinen är en Sun Enterprise 4000, en MIMD-maskin med 6 st UltraSparc CPUer.Det finns behov av nya verktyg, som underlättar utveckling av ANN modeller till denna maskin, och som dessutom utnyttjar maskinens parallellitet. Detta verktyg ska uppvisa så god prestanda som möjligt. I denna rapport studeras förutsättningarna för ett sådant verktyg.Av de tänkbara metoder som kan användas för att parallellisera en nätverksimulator, är troligtvis epokbaserad parallellisering den som ger högst prestandaökning på en MIMD-maskin. Detta beror på att den inte kräver lika täta synkroniseringar som exempelvis en neuronbaserad parallellisering.En implementation av den epokbaserade metoden har skett, både med och utan parallelliserad summering av viktförändringar.