Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka Simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva Simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min.

Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som Simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 Simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 Simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande Simmare i visualiseringsförmåga.

Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mätafram laktatkurvan på ett antal Simmare. Önskemålet var tio (10) Simmare men vi fick ettbortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metodenvi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simmaprogressivt 5*200m frisim.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska Simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska Simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damSimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Psykologiska färdigheter är av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmärksammats inom idrottsvärlden. Vikten av att inkludera psykologiska färdigheter i utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, känsloreglering, självreglerat lärande, rädsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos Simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av någon av dessa psykologiska färdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 Simmare mellan 12-27 år som deltog på ett antal läger. Prestationen baserades på individuella FINA-poäng (M=688, SD=73).

Tidigare forskning visar att det finns bristfällig information gällande kunskap och förebyg-gande av ätstörningar. Dessutom har det skett en gradvis ökning av ätstörningar bland kvinnor på senare år, vilket styrker denna studiens relevans. Syfte med denna studie var att undersöka elittränares uppfattningar om och syn på ätstörningar bland kvinnliga Simmare. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elittränare i simning. Intervjuerna utfördes baserade på en intervjuguide innehållandes fyra teman: allmänna frågor, uppfattning om ät-störningar, fysiska egenskaper samt förebyggande av ätstörningar.

Bakgrund: The Female Athlete Triad är ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lågt energiintag i relation till en hög energiförbrukning från fysisk aktivitet. Triaden består av tre komponenter, energitillgänglighet, menstruationsfunktion samt benhälsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga Simmare intar en adekvat mängd energi för att möta sitt energibehov och säkerställa en adekvat energitillgänglighet. Studien syftar även till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien är en kvantitativ studie med tvärsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades från två simsällskap genom ett bekvämlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppSimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en Simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska Simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppSimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en Simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska Simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppSimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en Simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska Simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppSimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en Simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska Simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Tidigare studier har visat att spänst och explosivitet är relevant för olika idrottsprestationer. Vidare finns det flertal studier inom plyometrisk träning som har påvisat förbättring av spänst i sprintgrenar. Dock har få studier gjort om plyometrisk träning för Simmare. Detta finner vi uppseendeväckande då de studier som gjorts visat ha en positiv effekt och då framförallt i start och vändningar inom sporten simning. Syftet med studien var att se om Simmare ökar sin explosivitet i starten genom att utföra ett åtta veckors plyometriskt träningsprogram i samband med ordinarie träning. I studien använde vi oss av en testgrupp bestående av sju manliga och tre kvinnliga elitjuniorer från simklubben Laxen, Halmstad. Testerna som gjordes var en repetition av max(1RM) på knäböj, long jump, squat jump och tiden mellan startfasen och glidfasen.

De vanligaste besvären som en Simmare upplever kommer från axeln, också känt som simmarskuldra. Syftet med den här studien var att kartlägga vilka riskfaktorer för simmarskuldra som har identifierats och vilka preventiva interventioner som har studerats samt har haft bevisad förebyggande effekt på simmarskuldra. En artikelsökning utfördes i AMED, CinAHL, Google Scholar, Medline, PRIMO, ProQuest, PubMed och Scopus. Preventionsstudierna värderades med PEDros graderingsskala. I det slutgiltiga urvalet inkluderades 28 studier om riskfaktorer och sex om prevention.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga Simmare, kan vara t.ex.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga Simmare, kan vara t.ex.