Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

MÄlsÀttningen med uppsatsen har varit att ÄskÄdliggöra beslutsprocesserna pÄ frÀmst strategisk ochmilitÀrstrategisk nivÄ inför det svenska beslutet att delta i de militÀra FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och pÄ Cypern 1964. Men ocksÄ att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har dÀrmed syftat till att finna svar pÄ varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lÀra oss nÄgot inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjÀlpa till att förklarabeslutsprocesserna.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras pÄ svensk valdata frÄn 1973 och framÄt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler sÄvÀl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder pÄ att varken logistisk regression eller SUR Àr lÀmpliga att anvÀnda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression krÀver en sÄdan förenkling av det politiska landskapet att nÄgra meningsfulla slutsatser Àr svÄra att dra.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination frÄn sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag dÀrför vara 1809-Ärs RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envÀlde.Representationsreformen Är 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska stÄndssamhÀllet genom inrÀttandet av en tvÄkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministÀrenstilltrÀde Är 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrÀn i 1974-ÄrsRF. Regeringsformen frÄn Är 1974 utgör en viktig brytpunkt ur mÄnga aspekter. DelsföregÄs den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen Är 1969, somavvecklar tvÄkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

Sverige har under lÄng tid varit ett av fÄ lÀnder i VÀsteuropa dÀr ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft vÀljarmÀssiga framgÄngar. Detta har numera förÀndrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare Är skett en betydande ökning av hatbrott med frÀmlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns nÄgot samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begÄngna hatbrott pÄ kommunnivÄ. En regressionsanalys av tvÀrsnittsdata genomförs utifrÄn minsta kvadratmetoden (OLS), dÀr resultatet visar pÄ att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Hur och varför man upplever en viss frÄga eller ett land som ett hot förÀndras över tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn svenskt officiellt hÄll kan spÄra en diskursÀndring vad gÀller hotbilden frÄn Ryssland. Ytterligare frÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr hur diskursen har Àndrats och hur man kan förklara dessa förÀndringar. UtifrÄn ett sÀkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

This paper examines interpellations made in the swedish Riksdag and how they are rhetorically structured to effect and hold government officials accountable in climate policy.?The analysis methodology applied is rhetorical analysis, which aims to identify rhetorical argumentative strategies in the opposition's interpellations between three different periods, 2015-2018, 2019-2022 and 2022-2025. These strategies are ethos, pathos and logos, they are used as glasses in which a rhetorical analysis is conducted on the material. The study reveals that the rhetorical strategies differ between the time periods and that the political rhetoric has become more value loaded over time.? .

Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Sverige har under lÄng tid varit ett av fÄ lÀnder i VÀsteuropa dÀr ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft vÀljarmÀssiga framgÄngar. Detta har numera förÀndrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare Är skett en betydande ökning av hatbrott med frÀmlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns nÄgot samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begÄngna hatbrott pÄ kommunnivÄ. En regressionsanalys av tvÀrsnittsdata genomförs utifrÄn minsta kvadratmetoden (OLS), dÀr resultatet visar pÄ att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer pÄtagligt Àn andra. Idag verkar det som att rasismen Äterigen Àr pÄ frammarsch i samhÀllet, inte minst med tanke pÄ den vÀxande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intÄg i riksdagen. Politik Àr ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stÀvja rasism grundas pÄ den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig frÄn vad forskningen inom Àmnet sÀger och dÀrför Àr det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern Äterigen har börjat skörda framgÄngar Àr det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den hÀr typen av element kan vÀxa.

Denna uppsats Àr ett examensarbete skrivet inom ramen för lÀrarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka instÀllningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under tvÄ debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrÄgan om ett Äterförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjÀlp av textanalys dÀrmotioner frÄn riksdagen och propositioner frÄn regeringen analyserades för att belysa derasinstÀllning i frÄgan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas instÀllning tillett Äterförstatligande utifrÄn en textanalys dÀr deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas instÀllningkategoriserades utifrÄn de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvÀrdering.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur olika kategorier av lÀrare och skolledare upplever en stundande förÀndring, samt deras instÀllning till den förÀndring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den dÄ sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 100 lÀrare pÄ fyra gymnasieskolor i VÀxjö kommun, samt intervjuer av skolledare pÄ tvÄ av gymnasieskolorna. VÀver man samman svaren vi fÄtt av lÀrare respektive skolledare ser man tydliga skillnader pÄ deras instÀllning till förÀndringar av gymnasieskolan.

Sveriges allt större internationella Ätaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionÀra operationer ökar. Försvarsmaktens mÄl Àr att stÀrka denna förmÄga. Ett sÀtt att öka verkningsgraden i en multinationell operation Àr att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav Äterfinns i styrdokument för expeditionÀra operationer i Försvarsmakten med fokus pÄ Nordic Battlegroup och dess transportförmÄga.Studiens resultat Àr att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionÀra operationer men att dessa krav kunde hÀrledas bÀttre vilket skulle kunna leda till en bÀttre förstÄelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslÄr Àven vissa förbÀttringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stÀrkt interoperabilitet..