Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det dÄ skulle skapa fler arbetstillfÀllen. De ville ocksÄ att pengar som undanhÄllits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men frÀmst ur företagens synvinkel.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.

The purpose of this study was to investigate which kind of arguments that were used during the debate before the law of sexual services was introduced in Sweden. The study refers to the debate which was in the Swedish parliament The study has been structured the arguments in different categories.  The study has not found other researchers about the debate in the Swedish parliament. The study has just found several studies about the prostitution problem in general. The method for this study has been idea centered content analysis.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter mellan Jeremy Benthams Panopticon och cellfÀngelset ?Vita Duvan? i LuleÄ, samt att vi ska undersöka varför cellfÀngelser som ?Vita Duvan? började byggas i Sverige. För att visa pÄ skillnader mellan Panopticon och ?Vita Duvan? i LuleÄ sÄ anvÀnder vi oss av en komparativ metod. I övrigt Àr uppsatsen en litteraturstudie.

Internet Àr fullt av udda företeelser som ingen skulle kÀnna till om det inte vore för att Internets tekniska uppbyggnad skapade en ?lika för alla?-miljö. 1998 fick svenska vÀljare möjlighet att kryssmarkera bredvid en kandidat om vÀljaren ansÄg att partiet hade placerat denne för lÄngt ner pÄ partilistan. Detta i kombination med Internets potential för aktörer att göra sig hörda utan att det kostar nÄgra större summor skapar nya utrymmen i den svenska demokratin.I detta arbete tittas nÀrmare pÄ de politiker som blev invalda i riksdagen enbart tack vare personkryss i valet 2002. Jag har koncentrerat mig pÄ deras webbnÀrvaro och utreder huruvida denna uppfyller demokratiska kriterier eller ej..

Denna uppsats behandlar frÄgan om det finns ett samband mellan jÀrnvÀgens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i omrÄdet. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgrÀnsas till tidsperioden frÄn och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgrÀnsning beror av att försvenskningspolitiken pÄbörjades och avslutades under denna period. JÀrnvÀgen kan vara ett mÄtt pÄ modernitet men Àven ett tecken pÄ att ett land Àr moderniserat och kulturellt enat.

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

A controversial party?s entry into parliament - a review of Expressen?s depiction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna)The purpose of this essay was to study how Expressen presents the Sweden Democrats, as well as reasoning about the effects this depiction could have on the citizens? opinion. Using a quantitative method I studied 122 articles, and through a qualitative method four of these could be further analyzed to reach a deeper result. The theoretical perspective that was applied in this study was primary agenda-setting and framing theory, to illuminate the power of media. The result showed that a prominent theme was to present Sweden Democrats as racists.

Denna uppsats behandlar debatterna i riksdagen om aga i skolan 1958 och aga i hemmet 1979 med tyngdpunkt pÄ vilka som var debatternas aktörer samt argument. Syftet Àr att komplettera tidigare forskning i detta Àmne genom att göra en jÀmförelse, analysera samt kartlÀgga de motioner/riksdagsdebatter som fördes i frÄgan. Materialet som anvÀnds i uppsatsen Àr frÀmst riksdagstryck. Uppsatsen visar att det under riksdagsdebatten 1958 var representanter för Socialdemokraterna och Kommunisterna som var för ett förbud medan representanter frÄn Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern var emot ett förbud. I riksdagsdebatten 1979 fanns det representanter frÄn Moderaterna, VÀnsterpartiet kommunisterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna vilka alla var eniga i frÄgan om ett förbud med undantag av moderaterna dÀr tvÄ av debattörerna var emot ett förbud.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

I den hÀr rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrÀttsintyg och dÀrmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rÀttsintygen Àr den dÄliga kvaliteten, samt att det Àr vÀldigtkostsamt för polismyndigheterna att begÀra ut rÀttsintyg. Anledningen till denundermÄliga kvaliteten Àr att de flesta lÀkare (ej rÀttslÀkare) har för dÄligutbildning och för lite mÀngdtrÀning nÀr det gÀller utfÀrdandet av rÀttsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rÀttslÀkare som dÄ enbart arbetar medrÀttsmedicin. För tillfÀllet finns det 20 rÀttslÀkare i landet.

Stödet för Sverigedemokraterna har ökat för varje Är sedan de bildades Är 1988 och har för första gÄngen kommit in i riksdagen Är 2010. FÄ undersökningar har gjorts om Sverigedemokraternas vÀljare. VÄr studies syfte Àr att ta reda pÄ vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för att vissa individer vÀljer att lÀgga sin röst pÄ Sverigedemokraterna och försöka förstÄ hur dessa resonerar. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr semistrukturerade intervjuer har utförts med tio av Sverigedemokraternas vÀljare. De teorier vi har applicerat pÄ studien behandlar frÀmlingskap och ett vi och dem tÀnkande.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistĂ„ fattigare lĂ€nder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska bistĂ„ndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mĂ„l för sitt arbete, varav denna studie fokuserar pĂ„ tvĂ„ av dem, mĂ„let om resurstillvĂ€xt, samt mĂ„let om miljöhĂ€nsyn. Finns dĂ€r en konflikt mellan dessa mĂ„l eller Ă€r det snarare sĂ„ att de Ă€r varandras förutsĂ€ttningar? Genom att studera de rĂ„dande teoribildningarna pĂ„ omrĂ„det och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av sĂ„vĂ€l textanalys som intervjuer, har Sidas förhĂ„llningssĂ€tt i denna frĂ„ga har kunnat kartlĂ€ggas. Även om det rĂ„der en viss skepsis mot vissa former av tillvĂ€xt sĂ„ kan Sidas förhĂ„llningssĂ€tt Ă€ndĂ„ karaktĂ€riseras som tillvĂ€xtoptimistiskt.

AbstractThis thesis discusses ideological and rhetorical change of the Moderate Party of Sweden. The aim of the thesis has been to study the party during a time-span of almost 20 years, trying to identify changes related to each of the three party leaders.A hypothesis was developed, suggesting that the three party leaders each represented a different kind of ideology namely neo-conservatism, neo-liberalism and social liberalism. By studying newspaper articles and protocols from the Swedish Parliament, riksdagen, I was able to verify the hypothesis in all but the first party leader, Carl Bildt. It was showed that his ideology had more in common with New Right than with neo-liberalism.After identifying these changes I looked for explanations within Party Strategy Theory and Social Change Theory. My conclusions were that the changes could be understood by the great loss of voters in the election of 2002 and that agents within the Moderate Party acted upon the ambition to win new and old voters to the party, thereby recognizing the need for change.Keywords: Ideological Change, Rhetorical Change, The Moderate Party,Neo-Liberalism, Neo-Conservatism, Social Liberalism..