En svensk författningsdomstol - För demokratisk trovärdighet
Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem. Dels innebär 1974-års RF det definitiva slutet på monarkins tidigaremaktinflytande och monarken får framledes endast ett representativt mandat.Parlamentarismens deklination anser jag vara särskilt påtaglig sedan Sveriges EUmedlemskapår 1995 samt den påföljande politiska internationaliseringen.Deklinationsprocessen innebär samtidigt att folksuveränitetsprincipen i sammautsträckning urholkas, då folkets abstrakta och representativa inflytande allt merdistanseras till ett överstatligt organ. Parallellt med och som en direkt följd avparlamentarismens deklination och internationalisering, pågår enligt min mening enfrikoppling mellan riksdagen och regeringen å den ena sidan samt mellan regeringenoch statsministerämbetet å den andra. Denna utveckling mot statsministerämbetetspresidentialisering samt regeringens frikoppling från riksdagen, som står i korrelationmed parlamentarismens deklination, har kraftigt underminerat innebörden avportalparagrafen i 1974-års RF 1:1.2I relation till ovanstående politiska utvecklingställs Sveriges parlamentariska och utomparlamentariska kontrollmakt samt huruvidadenna fullt ut är kapabel att kontrollera maktmissbruk och maktofullkomlighet blandfolkets förtroendevalda representanter. Ett återinförande av maktdelning i densvenska politiken i form av en svensk författningsdomstol, kan vara en utmärktlösning, om föregående alternativ inte är till fyllest.