Sökresultat:
32 Uppsatser om Sex tänkande hattar - Sida 1 av 3
Sex tÀnkande hattar. Beskrivning av ett arbetssÀtt
Uppsatsen har en etnografisk ansats, dÀr litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssÀtt Sex tÀnkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tÀnkande hattar i Australien och varför man valt att göra sÄ. Syftet Àr ocksÄ att redovisa olika sÀtt att se pÄ barns tÀnkande samt ÄskÄdliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet frÄn intervjuerna visar att alla informanter har en positiv instÀllning till Sex tÀnkande hattar. Genom att arbeta med Sex tÀnkande hattar menar de att eleverna fÄr kunskap om det egna tÀnkandet, vilket ocksÄ Àr de Bonos idé med modellen.
ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om.
SJUKSKĂTERSKORS ERFARENHETER AV KRĂNKANDE SĂRBEHANDLING PĂ ARBETSPLATSEN - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.
Revisorns anmÀlningsskyldighet
Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.
Samverkan med förÀldrar : för att motverka mobbning i skolan
Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.
Medarbetarsamtal : Vad Àr viktigt betrÀffande medarbetarsamtal ? utifrÄn chefens- och medarbetarens synsÀtt.
Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.
Nyanser i den ryssfientliga diskursen : en idealtyps- och diskursanalys av svenska dagstidningars opinionstexter pÄ ledarplats
Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.
Sms-lÄn - FÀrdigreglerat?
Ragnarök Online en plats pĂ„ nĂ€tet, ett online-spel, dĂ€r mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden möts och samverkar. Det Ă€r i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. MĂ„let med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ hur mĂ€nniskor interagerar i, och skapar denna plats pĂ„ nĂ€tet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Ăr det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor vi kommer att möta i texten.
Musik, mening- Svagt t?nkande
This work represents a first attempt to articulate my practice as a composer. Through a phenomenological perspective and with the support of the philosophical concept 'Weak Thought', I approach the idea of music as meaning in itself, beyond language.
My exploration of these ideas is developed through three perspectives: partly through analysis of my own work, partly through a brief presentation of the concept of 'Weak Thought', and lastly through a series of subject-specific reflections..
Teamthink och/eller grupptÀnkande Vem vinner pÄ grupparbete?
Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv.
Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.
En Plats pÄ nÀtet : Deltagande Observation i den virtuella miljön Ragnarök Online
Ragnarök Online en plats pĂ„ nĂ€tet, ett online-spel, dĂ€r mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden möts och samverkar. Det Ă€r i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. MĂ„let med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ hur mĂ€nniskor interagerar i, och skapar denna plats pĂ„ nĂ€tet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Ăr det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor vi kommer att möta i texten.
LÀr si - sedan gör sÄ: VÀgen frÄn en individtÀnkande skola till en kollektivtÀnkande arbetsmarknad
Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
HÀnder opp och hattar af : Om den svenska vÀxelundervisningen och dess disciplinerande funktion 1820-1846
Föreliggande uppsats behandlar Ă€mnet vĂ€xelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan Ă„ren 1820 och 1846. Det studerade materialet Ă€r lĂ€rarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa Ă„r, vilka har analyserats med fokus pĂ„ de diskurser som framtrĂ€der i texterna. Studien Ă€r gjord utifrĂ„n ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebĂ€r att frĂ„gor om maktutövning och social kontroll stĂ„r i fokus.Huvudresultaten visar att vĂ€xelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förĂ€ndringar under den studerade tidsperioden, sĂ€rskilt gĂ€llande lĂ€rarens roll och metodens lĂ€mplighet för olika Ă€mnen och skolor. Ăven hur man talar om metoden i handledningarna förĂ€ndras och gĂ„r frĂ„n idel lovord till en mer nyanserad och mĂ„ttfull bild. Att fler idĂ©er Ă€n kunskapsöverföring genomsyrar vĂ€xelundervisningen framkommer ocksĂ„ bland annat genom att det finns sĂ„vĂ€l en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.
Vad h?nde, herr B?rjesson? En mikrohistorisk studie av Benjamin Carolus B?rjessons anteckningar fr?n 1850-1875 och dess v?rde som historiskt k?llmaterial i en undervisningssituation idag
Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna.
Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola.
Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..