Uppsatsens titel: Ledarskap – En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa ämnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom området.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.

The purpose of this study is to analyze and specify the characteristics of servicescapes in the hotel industry and its role when building a brand. Further, the aim is to put forward how Management in this sector strategically utilizes the location to manage the staff in order to help build a strong lasting brand. To fulfill our purpose we have targeted one overall question - What purpose does servicescape have when building a solid brand name in the hotel sector?In today?s society brands play an integral part in influencing our buying behavior and are now considered to be a new business tool to communicate a business trough. Also services have become a widespread phenomenon, which is seen as a competitive tool not only for companies in the service sector.

Abstract Title: How Shops Influence the Customer to Purchase Authors: Lisa Hegestrand, Jonna Olandersson and Anna Sjödahl Advisor: Leif Rytting Course: Marketing C, 61 ? 90 ECTS Purpose Our purpose is to analyze and clarify how a number of shops work to influence their customers? in-store buying behaviour. We would also like to analyze and reflect on how and to what extent these shops use the customer?s senses when trying to influence buying behaviour. Method We have combined a deductive and inductive approach.

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar).

Syfte och forskningsfråga:Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av Servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande:Att klargöra Servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i Servicelandskapet..

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är. Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa. Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Syftet är att identifiera olika typer av värdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstå i den fysiska resebyrån genom att undersöka och analysera; användandet av informationsteknologin, det fysiska Servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfråga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyråer skapandet av olika typer av värde för sina kunder genom sitt fysiska Servicelandskap? Vår uppsats är en kvalitativ forskningsmetod, då vi eftersträvat en djup undersökning för vår valda forskningsfråga. Vi har i uppsatsens gång använt oss av både primär- och sekundärkällor. Våra primära källor har bestått av sex intervjupersoner där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang.Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring.Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt.

SyfteVårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda Servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga:På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? MetodDenna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer.SlutsatserI vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att Servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

Inom ett servicemöte finns det många olika faktorer såsom miljö och olika aktörer som har en påverkan på den upplevda kvalitén och tolkningen av platsen och verksamheten. I arbetet har vi strävat efter att undersöka hur Kronovalls Vinslott arbetar för att skapa en gourmetupplevelse. Detta är ett kvalitativt arbete där vi har utgått från intervjuer, observationer och insamlat textmaterial. Genom att undersöka Kronovalls Vinslott har vi försökt se hur en verksamhet i praktiken gör för att skapa och stödja gourmetupplevelsen genom; texter, frontpersonalen, det fysiska stödet och de olika interaktioner som kan uppstå i servicemötet. Undersökningen visar på att begreppet gourmet är diffust, men att det finns många likheter i hur personalen på Kronovalls Vinslott tolkar begreppet.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att analysera och utreda:Hur olika företag arbetar med och ser på betydelsen av provrums utformning, roll i butiksmiljön samt interaktionen mellan personal och kund i anslutning till provrummet.Kundernas uppfattningar om och inställningar till provrum.Olika möjligheter till förbättring av provrum, med hänsyn till såväl utformning, sinnesrelaterade intryck som personalens arbete. Vår forskningsfråga har en närhet till syftet och lyder:På vilka sätt kan klädbutiker arbeta för att utveckla provrummets roll och stärka provrummets betydelse? MetodUppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats, eftersom det under framställningen av uppsatsen har funnits ett växelspel mellan insamlingen av teori och empiri. Den empiriska insamlingen består av åtta stycken kvalitativa intervjuer. Där sex stycken av dessa intervjuer har varit med företag i klädbranschen för att kunna få ett företagsperspektiv.  Två av intervjuerna bestod av fokusgrupper med kunder, vilket gjorde att vi även kunde ta del av kundens perspektiv.   SlutsatserVi har kunnat urskilja tendenser genom den teoretiska och empiriska analysen i vår uppsats.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat Servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och Servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.