Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Syftet med denna studie är att undersöka den semantiska och morfologiska utvecklingen hos två elevgrupper med olika studietakt som studerar kurs C på SFI. Syftet är också att undersöka om det finns några skillnader mellan elevgrupperna samt att belysa viktiga didaktiska moment i studiens lektionsgenomgång. Informanterna i studien är sex till antalet. Tre informanter studerar i en klass med långsammare studietakt. Dessa kallas beta-elever.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet.

Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Detta är en studie av 53 svenska nyord 1985_2007. Jag har undersöktanvändningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändringar hos dem.De har excerperats ur Nyordsboken (2000) och ur nyordslistor i tidskriftenSpråkvård 2001_2007. Nyorden har sammanställts i ett frågeformulärsom har besvarats av 66 informanter i olika åldrar och av olikakön. För varje ord i frågeformuläret finns fyra frågor. De handlar om hurofta informanterna träffar på nyordet, om de använder det själva, om devet vad ordet betyder och om de med egna ord kan förklara betydelsen.Jag har strävat efter att nyorden ska vara allmänspråkliga, aktuella ochetablerade.Innan undersökningen har jag ställt upp hypoteser om användning ochordförståelse.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig.

Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla.

Syftet med denna studie har varit att se hur lärare i årskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska områden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lärare på begreppet fostran? I den svenska läroplanen talas det om en fostran som inte är definierad och då det är lärarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, är det intressant att se hur lärare resonerar kring begreppet. Denna studie utgår ifrån sex stycken forskningsfrågor som syftar till att belysa hur de intervjuade lärarna ser på fostran i skolan: vad fostran är och hur det kommer till uttryck; vad lärarna utgår ifrån när de fostrar; om det är någon skillnad mellan olika årskurser och sociala områden samt om de anser att det finns någon gräns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lärare på låg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska områden.