Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som frÀmjar fri Àventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade sÄ att risker för olycksfall begrÀnsas. MÄnga av dagens förskolegÄrdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement Àr möjlig att göra utan att sÀkerheten Àventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola Àr en förutsÀttning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det Àr viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istÀllet för svÄrigheter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

The study is about the collaboration between assistance administrators and unit managers. The aim of the study was to understand the assistance administrators and unit managers interpretation of the concept of collaboration, as well as their experience of collaboration in the practical work in elderly care in the common work around care recipients in the evaluation and execution of home help services. The analyse of the interview material was conducted by using collaboration and New Public Management (NPM). We used the qualitative method in our study with semi-structured questions. The interviews were transcribed, coded and thematised based on our questions. When interpreting the interviews we used the hermeneutic circle in which we analyzed the study's various parts and then attached them to the collaboration, NPM and also to earlier research and to each other. The conclusions that emerged raises the important factors for collaboration and could be linked to collaboration, NPM and previous research.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

I den nya lĂ€rarutbildningen jĂ€mstĂ€lls förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rare. De kallas alla för lĂ€rare och har lika lĂ„ng utbildning och jĂ€mbördig status. Ser det ut sĂ„ pĂ„ fĂ€ltet? Är vi pedagoger pĂ„ lika villkor eller Ă€r förskollĂ€rare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? VĂ„rt syfte Ă€r att skapa kunskap om förskollĂ€rarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rares syn pĂ„ samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser Ă€ven att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jĂ€mfört med hur den ser ut idag.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.