We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Detta examensarbete har som utgÄngspunkt en undersökning som behandlar hur modersmÄlslÀrarna i Malmö arbetar för att uppnÄ mÄlen i kursplan för modersmÄlsÀmnet, och vilka faktorer som kan pÄverka modersmÄlslÀrarnas undervisning. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag tillÀgnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat anvÀnt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvÀrdering av sprÄkutveckling/förbÀttrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmÄl. Jag har intervjuat sju olika modersmÄlslÀrare i Malmö, Sverige, och Hernån Concha, bitrÀdande rektor pÄ modersmÄlsenheten i Malmö. Jag har Àven gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmÄlslÀrarna.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Frisörprogrammet pÄ gymnasiet Àr en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundlÀggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre Är pÄ gymnasiet ska eleverna anstÀllas som trainees pÄ en frisörsalong för att sÄ smÄningom kunna göra sitt gesÀllprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och Àr ovilliga till att anstÀlla dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer av Ätta frisörer som Àger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anstÀlla frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna frÄn frisörprogrammet Àr svÄra att anstÀlla, bl.a.

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en formativ utvÀrdering av ett pÄgÄende inkluderingsprojekt utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv för att belysa svÄrigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningar om i vilka sammanhang eleverna Àr delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lÀrare ser pÄ projektets förlÀngning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod anvÀnts. Sex lÀrare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.