SammandragSyftet med den hÀr rapporten Àr att visa hur lÀrare vid en skola i Sverige och en i Kenya tÀnker och arbetar med lÀs-och skrivinlÀrning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan pÄverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer anvÀnts. Intervjuerna har utförts pÄ fyra pedagoger, tvÄ svenska och tvÄ kenyanska som undervisar mot förskolan till Ärskurs tre. Observationerna har utförts pÄ samma skolor och vid sex tillfÀllen, tre pÄ vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Det hÀr examensarbetet grundar sig i en gemensam fascination för hur ljus och mönster i samverkan kan förÀndra upplevelsen av ett rum eller skapa nya rumsligheter. Det handlar om att med traditionellt screentryck och tillÀgg av ljus hitta nya sÀtt att arbeta med och förnya anvÀndningen av mönstrad textil i offentlig miljö.Resultatet av arbetet Àr Light Spaces ? ett koncept för mönster och belysning i offentlig miljö dÀr perspektiv förskjuts, linjer fÄr en mening de inte först hade och nya rumsligheter skapas. I korridorer, öppna ytor och mötesplatser ger perspektiven i mönstren ? i samverkan med ljuset ? upphov till nya upplevelser och nya rum i rummen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.

AbstractInstitution: LUT, LÀrarutbildningenKurs: AUO3 AllmÀnt utbildningsomrÄdeTermin: Höstterminen 2007Titel: LÀrare och elevers upplevelser av mobbning pÄ en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jÀmföra elevers och lÀrares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkÀtundersökning).Material: LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, tidigare forskning, rapporter frÄn skolverket.Resultat: LÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen pÄ den specifika skolan stÀmmer i vissa fall bra in pÄ den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. BÄde den tidigare forskningen och undersökningen pÄ den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning Àr ett problem pÄ deras skola Àn vad lÀrarna gör. BÄda undersökningarna visar ocksÄ att lÀrarna anser att mobbning förekommer i högre grad Àn vad eleverna gör. JÀmför man lÀrarnas och elevernas svar i enkÀtundersökningen finns det skillnader som tyder pÄ att lÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ skolan ibland Àr olika. Skillnaderna i procentsatserna av lÀrarnas och elevernas svar Àr dock pÄ vissa stÀllen relativt smÄ.

Denna studie handlar om lÀsinlÀrning och lÀsutveckling. Syftet med arbetet Àratt ta reda pÄ hur olika lÀrare pÄ en skola arbetar med lÀsinlÀrning och vad degör för att utveckla elevers lÀsförmÄga i förskoleklass till Är 5. Metoden ochmaterialet som anvÀnds Àr enkÀter, observationer och intervjuer av utvaldalÀrare pÄ en skola. Resultatet visar att lÀrarna har olika synsÀtt pÄ lÀsning ochanvÀnder olika lÀsinlÀrningsmetoder i sitt arbete. LÀrarna i undersökningenser olika pÄ lÀsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lÀrarlagen.

Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit omtvistad under flera Är. Vi examineras ut i en mÄngkulturell skola dÀr mÄnga elever Àr flersprÄkiga. Tanken vi fick var att det kanske Àr svÄrt att se om de eleverna har en lÀs- och skrivsvÄrighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. VÄrt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgÄ för att ge bÀsta möjliga hjÀlp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjÀlpmedel samt ett fÄtal observationer.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrÄn följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillÀmpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sÄdant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmÄga att samverka. Det har jag gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan FMT-metoden anvÀndas för att pÄverka förmÄgan att samverka? Undersökningen bygger pÄ fallbeskrivningar av tvÄ individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgÄr dÀrtill frÄn dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan frÀmjas hos individer med svÄr utvecklingsstörning.

Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn hermeneutikens kvalitativa metod, dÀr vÄr förhoppning har varit att uppnÄ en ökad förstÄelse kring pedagogernas förhÄllningssÀtt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare pÄ de besökta skolorna har för förhÄllningssÀtt till integration i skolan utifrÄn tvÄ perspektiv svenskhet kontra mÄngfald. Studien genomfördes men hjÀlp av intervjufrÄgor eftersom respondenterna dÄ ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring Àmnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie Àr att sprÄket Àr en viktig bestÄndsdel i integrering avelever oavsett om det Àr en mÄngkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med fÄ kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha nÄgon betydelse nÀr det gÀller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvÀrdig oavsett om det Àr en elev med annan bakgrund Àn svensk eller en elev med svensk bakgrund.

AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lÀrosÀten ska samverka och informera om sin verksamhet. NÄgot som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. VÄr ambition med vÄr uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning se hur fyra lÀrosÀten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhÀllet. De undersökta lÀrosÀtena Àr; Lunds Universitet, Malmö Högskola, VÀxjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.