Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgränsningSyftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker kring och ser på arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger på ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt och är baserade på kvalitativa intervjuer för att ta reda på några lärares uppfattningar och syn på arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna är utförda på tre olika skolor i två olika kommuner och 16 verksamma lärare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhället och en skola i förändring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som påverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som påverkar.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

The aim of this study was to examine the view that officials involved in youth unemployment have on the significance of collaboration between organizations working with unemployed youth. The study was based on nine qualitative interviews with officials from PES offices and from municipalities such as job coaches. The results were analyzed based on qualitative content analysis. The analysis led to two different themes: conditions and the individual. In the analysis two different theories were used, new institutionalism and Lipsky's theory about street-level bureaucrats.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

The aim of this university paper was to understand how eight former clients at Staple reformatory had experienced their stay there. The clients at Staple are young people between 13-20 years old, both boys and girls.The basic questions were: What picture do the clients have of the treatment they received?What has been, from their perspective, the most important during their stay? Do the clients think the time spent at Staple has helped them? And how do they describe their change, if there was any?We gathered the information from the youngsters with qualitative interviews based on a manual divided into covering different themesWe found that the time at Staple had been very positive for all the former clients that we interviewed. They described the relations with the staff at Staple as central for their rehabilitation. The most important task for the people that work there is to set a good example for the client, and to be role models.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur småföretagare kan skapa samverkan och upplevelse med mat som gemensam nämnare. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt att studera ett specifikt fall, Gastronomins Trädgård, en del av det kvinnliga affärsnätverket Tankens Trädgård på Bjärehalvön.Frågeställning: Vilka hinder och möjligheter finns för småproducenter i ett affärsnätverk gällande marknadsföring? Hur kan småproducenter skapa upplevelser med mat och lokal förankring som redskap?Metod: Det empiriska tillvägagångssätt vi har valt att använda oss av är en blandad undersökningsmetod i form av observationer och kvalitativa djupintervjuer. Det empiriska materialet innefattar fem observationer och tio djupintervjuer samt en gruppintervju. I det teoretiska tillvägagångssättet har vi valt att använda oss av följande analytiska verktyg; nätverksteori och diskursteori, vilka utgör grundpelarna i uppsatsen.Analys: För att klargöra att tidigare forskning kring nätverk, marknadsföring och upplevelse inte på ett tillfredsställande sätt kan påvisa att det finns en påtaglig koppling mellan skapandet av upplevelser genom affärsnätverk, presenteras en genomgång av litteratur inom ämnena.

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika kategorier av lärare och skolledare upplever en stundande förändring, samt deras inställning till den förändring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den då sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen är baserad på enkätsvar från 100 lärare på fyra gymnasieskolor i Växjö kommun, samt intervjuer av skolledare på två av gymnasieskolorna. Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive skolledare ser man tydliga skillnader på deras inställning till förändringar av gymnasieskolan.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Syftet med undersökningen är att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna används i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn på de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har åtta pedagoger intervjuats från fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag är positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att få vara delaktiga och kreativa i sin lärandeprocess. Resultatet visar även på att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan på elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde på olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Resultatet visar att det finns en bred syn på hälsobegreppet och många olika sätt för att arbeta hälsofrämjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro på att det hälsofrämjande arbetet i skolan gynnar lärandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hälsofrämjande arbete gynna elevernas hälsa även utanför skolan..

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.