AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjÀnst och skola. Mina huvudfrÄgor har varit att undersöka samarbetet mellan de tvÄ organisationerna, samt ta reda pÄ hur detta upplevs av de som Àr yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handlÀggare pÄ socialtjÀnsten. Den hÀr uppsatsen har utgÄtt frÄn fem olika arbetsplatser, men för att fÄ en allmÀn uppfattning om vad som gÀller, eller vad som enligt lag bör rÄda, presenterade jag inledningsvis nÄgra viktiga lagar. Till dem hör anmÀlningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar Àr skyldiga att genast anmÀla till socialtjÀnsten om de fÄr kÀnnedom om nÄgot som kan innebÀra att socialtjÀnsten behöver ingripa. En annan relevant lag Àr Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjÀnst, dÀr den senare har en mycket strÀngare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler frÄn denna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.

Syftet med studien var att undersöka hur ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt fortsÀtter frÄn en sprÄkförskola till förskoleklass/skola för barn med sprÄkstörning. Jag har undersökt hur övergÄngen mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens sprÄk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med sprÄkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla Àr verksamma i skolÄren F-5. I undersökningsgruppen fanns sÄvÀl barnskötare, förskollÀrare, lÀrare, specialpedagog som talpedagog representerade.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvÄrigheter en lÀrare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus pÄ ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svÄrt att veta hur man ska förhÄlla sig till dessa. En av frÄgorna som diskuteras i litteraturen Àr om ADHD/ beror pÄ biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta Àr inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras Àr det relevant. Syftet med uppsatsen Àr att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika omrÄdena och se pÄ vilket sÀtt grupperna kan komplettera varandra.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger och förĂ€ldrar upplever att förĂ€ldrasamverkan fungerar pĂ„ förskolor och i skolans tidigare Ă„r. Vi har genom kvalitativa intervjuer fĂ„tt fram att förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrasamverkan fungerar relativt bra i bĂ„de förskola och skola. FörĂ€ldrarna menar att det Ă€r viktigt med ett öppet klimat och att de kan kĂ€nna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och kĂ€nna att de kan vara med att pĂ„verka. Även pedagogerna tycker att det Ă€r betydelsefullt att ha en bra relation till förĂ€ldrarna.

Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.