En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemÀtning ringa in dagslÀget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsÀttningarna för implementeringen av programmet GU FolkhÀlsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera frÄn landstinget, lÀnsstyrelsen samt region GÀvleborg och de andra tvÄ grupperna bestod av Ätta personer frÄn kommunerna i GÀvleborgs lÀn. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Samverkan i Kronobergs lÀn bedrivs mellan försÀkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade lÀnet ett mycket gott resultat för verksamheten och lÄg i topp jÀmfört med övriga lÀn. DÀrav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte Àr att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs lÀn har presterat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Bakgrund: Ett gemensamt radionÀt har nyligen byggts och ambulans, polis och rÀddningstjÀnst ska pÄ detta sÀtt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förÀndrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och rÀddningstjÀnst i Stockholms lÀn och om det förbÀttrat patientsÀkerheten. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms lÀn som anvÀnt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkÀt. EnkÀten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jÀmförande design. Resultat: Ca en fjÀrdedel ansÄg att anvÀndarvÀnligheten var lÄg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad anvÀndarvÀnligt. Det var blandade Äsikter om RAKEL underlÀttat samverkan över lÀnsgrÀnser.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergÄng frÄn förskola till förskoleklass samt hur lÀrarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal frÄn bÄde förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergÄngen. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva pÄ matrutinerna i matsalen.

Det Àr en spÀnnande tid vi lever i dÀr samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hÀlsopolitik och hÄllbar samhÀllsutveckling. I samverkansplattformen SamhÀllskontraktet samarbetar VÀsterÄs stad, Eskilstuna kommun och MÀlardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den hÀr fallstudien har fokuserat pÄ styrgruppen för HÄllbar samhÀllsutveckling i SamhÀllskontraktet utifrÄn teoribildning om nÀtverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kÀnnedom och förstÄelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhÀllsproblem.Resultaten frÄn fallstudien visar pÄ - i linje med teoribildningen kring nÀtverksstyrning ? om politikens förÀndrade roll. Konkret innebÀr detta att det Àr inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgrÀnsas.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Denna magisteruppsats har fokus pĂ„ hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser pĂ„ fenomenet. Informanterna som medverkar Ă€r politiker, tjĂ€nstemĂ€n samt representanter frĂ„n nĂ€ringslivet. En kommun ingĂ„r i studien, det Ă€r FinspĂ„ngs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser pĂ„ frĂ„gan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.