En skola för alla? En studie om inkludering och integrering av funktionshindrade elever.
Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan. I själva undersökningen var skolpersonalen betydligt mer positiv då de ansåg att ett behov av andra skolformer och annan pedagogik finns. I litteraturen beskrivs en skola för alla som en skola utan särlösningar, men resultatet av min undersökning visar en annan sida. Skola X, som bedriver särskoleverksamhet, anser sig vara en skola för alla. Deras utgångspunkt är eleverna och deras behov. Skola Y, har ingen vidare erfarenhet av vare sig särskoleverksamhet eller integrerade elever, men anser att de är en skola för de elever som finns hos dem. De saknar dock bredd på elever och tror att mångfald gagnar alla. Även här är utgångspunkten eleverna och deras behov styr vilken skolform som passar dem bäst. Slutsatsen blir därmed att undersökningsskolorna och litteraturen uppfattar begreppet en skola för alla olika då det rör sig om särundervisning. Dock är de överens om att det är skolan som ska anpassa sig och inte eleverna. Ingen av skolorna har några direkta mål för hur en skola för alla ska skapas eller vad som innefattas i begreppet. Jag drar slutsatsen att om den skola för alla som beskrivs i litteraturen ska förverkligas krävs det ett aktivt arbete och en gemensam syn.