Stadskärnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmärksammad på senare år. I ett samhälle präglat av svängande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskärnor blivit allt hårdare. Svenska kommuner har därför börjat arbeta allt mer målinriktat med att behålla och utveckla stadskärnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar därför till att jämföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskärnor.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna..

Titel: Samverkan inom äldreomsorgen ? Konstruktiva möten eller tråkiga måsten?År 2007 Antal sidor: 35________________________________________Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns områden inom samverkan som kunde förbättras. Ledarskapet på enheterna är så intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till påverkan vilket gjort att även det har fått en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade på tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvårdnaden som undersköterskor eller vårdbiträden.

Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskema?l från de respondenter som arbetade med den idag.

Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänst och hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretess påverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativ metod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterare och en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessen mellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation.

Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid.

Polisens och socialtjänstens samverkan är mycket viktigt för att nå ett bra resultat gällande arbetet med ungdomar. Både polis och socialtjänst är beroende av varandras insatser då de inte kan uppnå det mest optimala resultatet var för sig. Vi ställer oss frågande till hur bra samverkan verkligen fungerar idag på myndigheterna. Vårt syfte med denna rapport är att ta reda på hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i arbetet gällande ungdomar som begår brott. Detta besvarar vi genom att studera relevant litteratur samt intervjua yrkesverksamma människor på området.