Resultatenheter i kommuner
Kartläggning och förklaring av användandet av resultatenheter i kommuner
Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras. Metoden som har används är en kvalitativ ansats och insamling av data skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde med sex personer i betydande roller med ekonomiskt ansvar i sex olika kommuner för att få underlag till studiens analys och slutsats.Resultatet från intervjuerna transkriberades och behandlades ner till kategorier som är relevanta för studiens syfte. Kategorierna är: definition av resultatenheter, enheter som används som resultatenheter, för- och nackdelar med resultatenheter, resultatenheters frihet att köpa och sälja internt, så behandlas över- och underskott, interprissättning och påverka sina intäkter. De olika kategorierna diskuteras sedan i förhållande till studiens teoretiska referensram. I slutsatsen presenteras det att enheter som används som resultatenheter i kommuner främst är de enheter som använder internhandel t.ex. IT-, fastighets- och städenheten. Studien kommer även fram till att det är självkostnadsprincipen som oftast används vid internprissättning. Vidare presenteras förslag till nytt forskningsområde.